Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag10.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

Investering för framtiden att satsa på äldreforskning

Allt fler lever allt längre vilket innebär stora konsekvenser för kommuner och landsting. Utmaningarna och möjligheterna som den åldrande befolkningen medför kan endast mötas på ett effektivt sätt genom satsningar på och spridning av ny kunskap och forskning. Det menar föreståndarna för de tre nationella centren om åldrandeforskning, Age Cap, ARC och CASE.

Publicerad: 11 november 2015, 10:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sverige är ett av Europas bästa länder att åldras i. Samtidigt visade senaste Global Age Watch Index att vi halkat ner flera placeringar.


Ämnen i artikeln:

FunktionsnedsättningForskningspolitikÄldrevårdForskning

Allt fler lever allt längre vilket innebär stora konsekvenser för kommuner och landsting. Utmaningarna och möjligheterna som den åldrande befolkningen medför kan endast mötas på ett effektivt sätt genom satsningar på och spridning av ny kunskap och forskning. Det menar föreståndarna för de tre nationella centren om åldrandeforskning, Age Cap, ARC och CASE.

Många obesvarade frågor kvarstår när det gäller dagens forskning om åldrandet: Varför åldras vi så olika? Hur kan vi förebygga och minska sjuklighet och funktionsnedsättningar under åldrandeprocessen? Hur bör framtidens vardagsteknik, boende, offentliga miljöer och tjänster vara utformade för att stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande? Hur kan vi förbättra hälso- och sjukvård och omsorg för äldre med olika behov? Och hur kan vi ha råd med detta?

Svaren på dessa frågor är av avgörande betydelse för den framtida utvecklingen av landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård och omsorg. Det stereotypa synsättet att betrakta äldre som en homogen grupp, vilket ofta framskymtar i media och bland allmänheten, är missvisande. Det finns väldiga skillnader gällande hälsostatus, livsstil och vårdbehov, med betydande skillnader i fysisk och mental hälsa mellan olika åldersgrupper, mellan könen, grupper med skild etnisk bakgrund och socioekonomisk situation.

Tack vare medicinska framsteg lever i dag de som drabbas av sjukdom, funktionsnedsättningar eller skada tidigare i livet längre. Det är vanligt med behov av insatser från anhöriga, socialtjänsten och sjukvården redan före 65 års ålder medan det finns 90-åringar som inte behöver mycket hjälp. Dessutom visar ny forskning att vi åldras olika även utan sjukdom eller skada.

Forskning som adresserar dessa mångfasetterade behov bidrar till utvecklingen av effektiva åtgärder som kan stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande hos olika grupper av äldre.

Forskningsfältet om åldrandet är således mångfasetterat och kräver att forskare med skilda ämneskunskaper tillsammans formulerar och tar sig an de mest angelägna frågorna. Det är också viktigt att användarna av resultaten och dem forskningen rör – äldre och deras organisationer, myndigheter och näringsliv – får möjlighet att påverka forskningens inriktning.

Sverige är ett av Europas bästa länder att åldras i. Samtidigt visade senaste Global Age Watch Index att vi halkat ner flera placeringar. Utmaningarna och möjligheterna kan inte angripas effektivt med insatser i form av till exempel ökad bemanning på äldreboenden. Det krävs större satsningar på forskning och kunskapsöverföring mellan en lång rad av samhällsaktörer.

Forskning som kan påverka samhällsutvecklingen kräver även regional närvaro och förankring. Detta är avgörande för att omsätta forskningen till praktisk verksamhet som gör skillnad för människors livssituation och vardag. De nationella forskningscentren Age Cap, ARC och CASE är regionalt förankrade i Göteborg, Stockholm och Lund. De samverkar med ytterligare tio partners i den Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa som erbjuder utbildning på forskarnivå av högsta kvalitet. Svensk forskning om åldrande och hälsa har stor potential och relevans för framtiden.

Regeringen presenterar nästa år en ny forskningsproposition. Sveriges befolkning och forskarsamhället förväntar sig långsiktiga satsningar på uppbyggnaden av kunskap om förutsättningarna för ett aktivt och hälsosamt åldrande. Samtidigt som finansieringen av flera forskningssatsningar snart löper ut märks området åldrande och hälsa inte i den forskningspolitiska debatten. En avgörande satsning är att ta tillvara den potential som väletablerade forskningscentra utgör.

Forskningscentra som främjar tvärvetenskaplig och integrativ forskning, synlighet och anseende för ett annars underprioriterat forskningsområde, är avgörande för kunskapsutvecklingen. Nationell samverkan för utbildning på forskarnivå är nödvändig för tillväxten av nya forskare. En kraftfull satsning på forskning om åldrandet är en god och nödvändig investering för framtiden.

Susanne Iwarsson, professor, föreståndare CASE, Lunds universitet & koordinator för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Laura Fratiglioni, professor, föreståndare för ARC, Karolinska institutet

Ingmar Skoog, professor, föreståndare för Age Cap, Göteborgs universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev