Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Ge äldre huvudrollen i sina egna liv

Genom att skifta fokus från producentperspektivet i äldreomsorgen, sätta de äldre i centrum och mäta rätt saker riktar vi kraften mot det väsentliga: Varje individs välbefinnande.

Publicerad: 30 november 2011, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Kvalitet

Det är gott om syndabockar nu. Är det inte Caremas VD Carl Gyllfors så är det Äldreminister Maria Larsson. Eller så är det användningen av Lagen om offentlig upphandling. Behovet av att peka ut den eller det som är felet är lika gammalt som mänskligheten själv. Tyvärr är verkligheten mer komplicerad än så.

Genom den senaste tidens avslöjanden om vårdskandaler i äldreomsorgen har fokus riktats på en av de mest väsentliga frågorna i vårt land, nämligen frågan om vilken människosyn vi vill hålla oss med. Vårdskandaler kommer att inträffa även i framtiden och gamla människor har behandlats sämre än djur både under socialdemokratiska regeringar och på kommunala äldreboenden. Värdigt liv och värdigt åldrande är inte ett quickfix vare sig genom ett Socialstyrelseingripande eller ett nytt skatteförslag. Säkert behövs dessa åtgärder men ingen skall luras att tro att det som regeringen nu gör automatiskt återställer ordningen i äldreomsorgen.

När värdighetsutredningen kom med sin rapport år 2008 (SOU 2008:51) utbröt på många håll en diskussion om begreppet välbefinnande. Somliga beslutsfattare och även forskare menade att detta inte var ett rimligt mål att uppnå inom äldreomsorgen alltmedan min egen upplevelse av att möta cirka 7 000 medarbetare under ett års tid för att informera om utredningen var precis den motsatta. Äldreomsorgens chefer och medarbetare menade att den åldrandes möjlighet att uppleva en meningsfull vardag är högsta prioritet.

Att barn inom förskolans ram har rätt till utveckling, lärande och mognad är numera en självklarhet. Hur kan det då komma sig att denna självklarhet inte finns inom äldreomsorgen? Beror det på att vi inte anser att gamla människor har rätt till detsamma? Förmodligen inte. Beror det på att vi inte vet hur vi skall utforma en äldreomsorg som har ett salutogent synsätt? Delvis, men egentligen inte.

Jag tror att det beror på att vi mäter fel saker. Livets mening har inte att göra med att hålla en budget. Ändå är det förmågan att hålla en budget som är den viktigaste styrparametern inom äldreomsorgen oavsett vem som bedriver den. Paul Batalden, professor vid The Dartmouth Institute of Health Policy & Clinical Practice sade nyligen vid ett Sverigebesök: ”Vad skulle hända om äldreomsorgens politiker och chefer utvärderades på en enda fråga? Frågan: Vad har du gjort för att gamla människor skall få den bästa vården och omsorgen?"

Carl Gyllfors skriver på DN-debatt den 16 november att det behövs ett kvalitetsindex för äldreomsorgen. Jag tror han är något på spåren. Vad vi behöver i Sverige nu är ett kvalitetsindex som mäter 1) effekterna av äldreomsorgen ur ett brukar- och anhörigperspektiv 2) effekterna ur ett rehabiliterande perspektiv både fysiskt och psykiskt 3) effekterna av äldreomsorgen ur ett salutogent perspektiv.

Även om det är svårt måste effekten mätas utifrån ett brukar- och anhörigperspektiv. Det är dem vi är till för, det är de som måste få en mycket starkare röst och faktiskt få reell makt över situationen. Även om många anser att det är svårt att mäta effekten så som "kunden" beskriver det i subjektiva termer så finns det ingen annan möjlighet om vi vill ta en människosyn på allvar som ger individen rätt att ha huvudrollen i sitt eget liv. För det andra måste effekterna ur ett rehabiliterande perspektiv mätas.

Professor Yngve Gustafsson vid Umeå universitet pekar i sin forskning på vikten av att personalen har adekvat kunskap om åldrandets sjukdomar och att detta direkt korrelerar till möjligheten att förbättra hälsa och livskvalitet för den äldre. Detta gäller också i psykiskt hänseende. Vår människosyn måste innebära att alla människor får sådan hjälp och att högsta möjliga livskvalitet är ett mål. För det tredje måste vi lära oss mäta effekten ur ett salutogent perspektiv, det vill säga äldreomsorgens pedagogiska uppgift att se till varje människas möjligheter och utveckla dessa.

I dag mäts kvaliteten ur ett producent- och politikperspektiv. Genom att tänka tvärtom kan en helt annan människosyn träda fram. Det är en människosyn som ser individernas olikheter och positivt tror på ett liv före döden, hela livet.

Thorbjörn Larsson, vd Vårdalstiftelsen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kvalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev