Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Förespråkarna av cannabis är verklighetsfrånvända

Argumentationen från legaliseringsrörelsen kan förefalla som pragmatisk och vettig men vid ett närmare betraktande framstår den som förvirrad och oinformerad. Kampanjen för att legalisera cannabis bygger på en verklighetsfrånvänd analys och en snedvriden debatt, replikerar svenska representanter för European Cities Against Drugs.

Publicerad: 2 oktober 2013, 10:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Narkotika

Pågår det ett skifte i attityden till cannabis? Legaliseringsrörelsen är stark och förslag om legalisering av cannabis har smugit sig in också i de etablerade partierna och deras ungdomsförbund. Det senaste exemplet är Daniel Somos (M) artikel Är det dags att börja sälja cannabis på Systembolaget? i Dagens Samhälle den 13 augusti.

Tidpunkten för det tilltagande stödet för en legalisering förbryllar oss då vi aldrig tidigare har vetat så mycket om skadeverkningarna av cannabis som vi gör nu. Flertalet relevanta studier visar, oberoende av varandra, på försämring av kognitiva funktioner och tankeverksamhet såsom sämre koncentrationsförmåga, minnesrubbningar och försämrad förmåga att bearbeta information.

Forskning visar också på ett tydligt samband med psykiska sjukdomar såsom depression och ökad risk för att utveckla psykoser. Dagens cannabis är mycket mer potent än tidigare på grund av en kraftig höjning av THC-halten (den rusgivande substansen). Detta riskerar att ge än allvarligare skador. I till exempel Nederländerna, som tidigare framhållits som ett föredöme bland drogliberaler, kan vi se ett paradigmskifte. Bland annat har man sett en kraftig ökning av unga som söker vård för svåra cannabisrelaterade skador som till exempel schizofreni. En tredjedel av alla så kallade coffeeshops har stängts. Förslag föreligger i parlamentet att klassa all cannabis över en viss THC-halt som likvärdigt med till exempel heroin och kokain etcetera. Alltså ett förändrat synsätt på en drog som tidigare betraktats som relativt harmlös. Cannabis är en förrädisk drog som ger stora skadeverkningar, men som ter sig som en relativt ofarlig drog när man börjar med den.

Många som argumenterar för en legalisering hävdar att man skulle göra stora samhällsekonomiska vinster på en avkriminalisering. Denna argumentation är inte trovärdig då alla vet att organiserad brottslighet ständigt finner nya vägar att distribuera även lagliga substanser av värde på en svart marknad. Den svarta handeln med sprit och cigaretter är den i särklass största svarta marknaden. Att tro att cannabis skulle vara ett undantag från detta är naivt.

Forskningen är tydlig; ökad tillgång ger ökad konsumtion vilket lämnar oss med slutsatsen att cannabisförespråkarna vill att våra ungdomar ska röka mer cannabis. Man skall inte heller underskatta vikten av symbolpolitik. Nämligen det vi signalerar till våra ungdomar genom att cannabis är olagligt. En undersökning visar att 14 procent av ungdomarna i Malmö mellan 15-16 år har testat droger. En bro bort i Köpehamn är andelen som provat droger 40 procent. Det är långt fler än dubbelt så många. Det finns inte något exempel på platser där cannabis avkriminaliserats som inte uppvisar en ökning av cannabismissbruk. En färsk amerikansk rapport påvisar bland annat en kraftig ökning av cannabispåverkan hos personer involverade i dödliga trafikolyckor i Colorado*. Nej, Daniel Somos, en legalisering av cannabis är inte förenlig med restriktiv narkotikapolitik vilket du anför i ditt debattinlägg.

Ett annat legaliseringsargument är att det är inhumant att straffa de som är fast i ett missbruk, istället bör vi erbjuda vård. Att kunna få hjälp för sitt missbruk ser vi som självklart men också att minska tillgången på cannabis så att färre fastnar i missbruk.

Vi vill också betona att bilden av att polisen jagar cannabisrökare för att sätta dem bakom lås och bom är en myt. Genom tidig upptäckt och ingripande kan ett ökat missbruk och beroendeutveckling många gånger förhindras. Polisen lägger också stor kraft på är att kartlägga distributionen av illegala substanser och på så vis minska tillgången. Vår narkotikapolitik vilar på tre ben: Tillgångsbegränsning (tull och polis), prevention och rehabilitering/vård. Dessa tre ben är beroende av varandra och utgör grunden för en restriktiv och human narkotikapolitik.

Avslutningsvis vill vi säga att nej, kampen är inte över, den har bara börjat. Vi tog striden i går, vi tar den i dag och i morgon eftersom det handlar om det viktigaste vi har, nämligen våra barn och deras framtid.

(*/ The Legalization of Marijuana in Colorado-The Impact, Rocky Mountain HIDTA, 2013.)

Dario Espiga, kommunalråd (S) Göteborg

Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd (M) med ansvar för bland annat Vårdval Stockholm

Ann-Cathrine Hjerdt, borgmästare (M) Linköping

Eva Bergström Selling, vice ordförande (S) Humanistiska nämnden Örnsköldsvik

Patrik Runesson, analysstrateg, Safe Community, Staffanstorp

Marcus Häggström, landstingspolitiker (MP) Gävleborg, Söderhamn

Eva Lindh, oppositionsråd (S) Linköping

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Narkotika

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev