DN-chefer: Pr-konsulter styr över DS redaktion

Carema Care drog av förklarliga skäl igång en räddningskampanj med hjälp av PR-konsulter och på sistone har Carema märkligt nog fått draghjälp av kommunernas och landstingens publikation Dagens Samhälle. Den kanske tyngste PR-konsulten som anlitades av Carema när företaget var föremål för DN:s granskning, var moderaten Henry Sténson som i våras utsågs till ordförande för Dagens Samhälle. Strax därefter inledde tidningen sin granskning av DN:s granskning av Carema.

Dagens Samhälle replikerar:
Henry Sténson arbetade 2011 med den interna krishanteringen hos Ambea/Carema. Extern PR sköttes av Prime PR. Sténson (M) har aldrig haft, och kommer aldrig att få, ett sådant inflytande på publicistiska beslut. Sténson sitter i bolagsstyrelsen tillsammans med Julia Janiec (S, Malmö), Håkan Sörman (vd, SKL), Anna Serner (fd vd Tidningsutgivarna) samt Lena Smedsaas (fd politisk reporter TV4). Om vi inte hade skrivit på grund av Sténson, då hade vi låtit oss påverkas!

Talande är att Carema inte har begärt rättelse av någon uppgift i DN liksom det faktum att Caremas ägare gick ut i en annonskampanj i dagspress och bad om ursäkt för såväl sitt skatteupplägg som för de missförhållanden som drabbat patienter.

Det är också viktigt att påpeka att Dagens Samhälles artiklar i stort sett uteslutande handlar om Koppargården, medan DN:s granskning var bredare än så. DS har inte behandlat uppgifterna om brister och missförhållanden på boenden som Tallbohov och Kastanjen i Järfälla, på Linnégården på Östermalm eller på Trollängen i Tyresö, som SVT:s "Dokument inifrån" granskade. Inte heller har tidningen berört DN:s artiklar om Caremas försök att betala anhöriga för att de skulle hålla tyst om vanvård eller om upprepad kritik från Stockholms stad och ett vite på elva miljoner kronor sedan Carema tagit emot pengar från staden för utbildningar som aldrig genomförts.

De alarmerande uppgifter DN tog del av från Koppargården blev startskottet för en nyhetsgranskning som fick stora konsekvenser: Carema förlorade driften av flera verksamheter, företagets vd avgick, anställda på informationsavdelningen byttes ut i omgångar och regeringen föreslog lagändringar. Men viktigast av allt: Ansvariga för såväl offentlig som privat vård har fått uppleva att det inte går att tumma hur mycket som helst på kvaliteten ens för dementa, som har svårt att föra sin egen talan, utan att detta uppmärksammas.

Dagens Samhälle replikerar:
Caremaskandalen startade på Koppargården. DN har publicerat en mängd felaktigheter och obekräftade påståenden om vanvård, underbemanning och ökad dödlighet. DN har aldrig granskat sina huvudkällor kommunal medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och läkarföretaget Trygg Hälsa AB, som haft en dold agenda i syfte att bli av med Carema. Vi hittade också brister, men lät alla parter komma till tals. Den vanvård vi såg mest av på Koppargården var DN:s vanvård av källkritiken.

1. DS hävdar att konflikten mellan läkarföretaget Trygg Hälsa och Carema inte har skildrats i DN. DS skriver "I rapporteringen framkom inte heller att Carema hade krävt att Trygg Hälsas avtal inte skulle förlängas".
DN svarar: Konflikten skildrades i DN:s första publicering. Samma dag som den första artikeln publicerades, den 11 oktober 2011, gavs Carema möjlighet att bemöta kritiken, på samma uppslag i tidningen. Ansvarig på Koppargården ville inte uttala sig men DN refererade till det svar som Carema skickat till landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd där det framgick att Carema anser att Trygg Hälsa bär ansvaret för brister i vården på Koppargården och ber att få avsluta samarbetet.

Dagens Samhälle replikerar:
Dagens Nyheter har nämnt konflikten, men aldrig skildrat den utförligt eller allsidigt. Istället satte man rubriken ”Företaget skyller på läkaren” utan att redogöra för Caremas bemötande i sak. DN har konsekvent skildrat Carema som en felande part. Genomgående har DN tagit kommunal MAS och Trygg Hälsas versioner för givna. DN har inte lyssnat på övriga tjänstemän i stadsdelsförvaltningen, inte återgett de tolv sjuksköterskor som skriftligen protesterat mot Trygg Hälsas larmrapport, inte lyssnat på skyddsombud inom Vårdförbundet. DN ignorerar det faktum att stadsdelsförvaltningen, Vårdförbundet och den nya kommunala ledningen för Koppargården är på samma linje som Dagens Samhälle. Men Vårdförbundet och kommunen är kanske pr-lakejer?

2. DS påstår att stadsdelens medicinskt ansvariga sjuksköterska, MAS, Marie Sundström, som är en av DN:s namngivna källor i granskningen, inte ansvarar för verksamhet som bedrivs i privat regi utan bara för den kommunala omsorgen. I verksamhet som drivs på entreprenad ligger ansvaret på vårdbolagets MAS.
DN svarar: Det är inte korrekt. Stadsdelens MAS har ett ansvar för att följa upp hälso- och sjukvårdsverksamheten på entreprenaderna utifrån gällande avtal.
DS skriver: "Varken Trygg Hälsa eller kommunala MAS Marie Sundström har gjort några anmälningar hos Socialstyrelsen avseende Koppargården. I september 2011 ansåg de plötsligt att det förelåg vanvård."
DN svarar: Stadsdelens MAS har inte i uppdrag att göra så kallade lex Sarah- eller lex Maria-anmälan för entreprenaderna. Får stadsdelens MAS veta att det föreligger missförhållanden på entreprenaderna tar hon i första hand ett samtal med vårdbolagets privata MAS som anmäler ärendet till Socialstyrelsen, vilket också skett.

Dagens Samhälle replikerar:
Kommunal MAS Marie Sundström hade en kompletterande uppföljningsfunktion, förenad med en skyldighet att göra lex Maria-anmälningar om avvikelse inbegriper stadsdelsnämndens ansvar. Entreprenörens MAS hade ansvar för boendet. Marie Sundström gjorde inga lex Maria-anmälningar. Det är bara att läsa innantill i stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 11a den 22/11 2011, punkt 4.6 angående lex Maria. Avslutningsvis, Caremas MAS Christina Lindberg förnekar kategoriskt att Marie Sundström någonsin uppmanat henne att göra lex Maria-anmälningar.

3. DS antyder att DN medvetet har underlåtit att skriva om brister på Koppargården när verksamheten drevs i kommunal regi.
DN svarar: Den 14 oktober ägnade DN Stockholm en helsida åt just detta. Artikeln inleddes "Vanvården på Koppargården började inte när Carema tog över".

Dagens Samhälle replikerar:
Vinklingen i den artikeln är ännu ett exempel på DN:s tendensiösa journalistisk. Allt bygger på påståenden från en före detta anställd. Av artikeln framgår att hennes åsikter inte alls delades av förvaltningen. Alla som bekräftar DN:s bild av vanvård och misär blir "sanningsvittnen", även anonyma och för DN okända uppgiftslämnare. Urvalet är skevt och ger en onyanserad bild. Om man läser avtalsuppföljningen, då kommunen 2008 och Carema 2011 jämförs, så ansåg äldreomsorgsenheten att det mesta faktiskt blivit bättre sedan övertagandet.

4. DS och Carema hävdar att blöjvägning är ett korrekt och vedertaget tillvägagångssätt inom vården för att hitta rätt inkontinensskydd till den äldre.
DN svarar: Det var inte blöjvägningen i sig som Caremaanställda i DN:s artikel vände sig mot, utan hur metoden användes. Informationen från blöjvägningen, dvs själva urinkartläggningen, användes för att veta när blöjans "fulla kapacitet" var nådd för att spara pengar genom att minska antalet blöjbyten. Personal på boendet berättade att de bland annat skulle använda kunskapen från den individuella blöjvägningen för att inte byta på den äldre förrän han/hon kissat blöjan full.
"Om tant Greta inte har kissat tillräckligt mycket får vi inte byta blöja", sa en anställd till DN.
DN berättade också om Ethel Lundkvists mamma:
"De sa att hon skulle kissa lite mera. Mammas rumpa var alldeles röd och sårig av all fukt."

Dagens Samhälle replikerar:
Det är orimligt att 250 vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor skulle plåga de gamla så, i strid med all praxis och kunskap inom äldreomsorgen. DN behärskade inte sakförhållandet med ”läckagevägning”, och har feltolkat metoden. 70-80 procent av alla på särskilda äldreboenden har inkontinens. Syftet med blöjvägning är att förbättra vården och minska onödiga kostnader. Fel blöjor ger personalen slitsamt merarbete - på omsorgens bekostnad.

5. DS hävdar att DN sprider en felaktig myt att skatter har förts över till skatteparadis och att Caremas ägare ”plockar ut” miljarder. ”Caremas ägare har hittills inte tagit ut ett öre utan återinvesterat alla vinster i äldreomsorg och sjukvård”, skriver DS.
DN svarar: I en faktaruta om Caremaägarnas skatteupplägg skrev DN följande: ”Carema betalar löpande skatt i Sverige. Det är vid eventuell försäljning som vinsten av den affären delas ut i skatteparadis. ”(DN 9/11)
Påpekas bör dock att själva affärsidén för riskkapitalbolag är att driva igenom hårda effektiviseringar av ägda bolag som sedan säljs varvid vinsten hamnar i lågskatteparadis. En annan DN-artikel (15/11) med rubriken ”Caremas ägare tjänar halv miljard på räntorna” skildrar hur Carema/Ambea redovisar en rörelsevinst på 400 Mkr men samtidigt betalat 550 Mkr i räntor till ägarna i riskkapitalbolagen KKR och Triton med säte i skatteparadis. Detta bidrog till att Carema gick med förlust. Lånen från ägarna har ungefär dubbelt så hög ränta som banklån. I andra sammanhang skulle det kunna kallas ockerränta. Att ägarna inte plockat ut ett öre är alltså en sanning med modifikation.
Det är just det här upplägget med så kallade räntesnurror som regeringen nu vill lagstifta mot.

Dagens Samhälle replikerar:
Det är rätt i faktarutan den 9/11, bortsett från att vinster inte ”delas ut i skatteparadis”. De passerar Jersey bokföringsmässigt, inte fysiskt, för att direkt betalas till konton i Sverige och Finland tillhörande de verkliga ägarna, som är pensionsspararna i Skandia Liv, Länsförsäkringar Liv och finska kommunernas pensionsförsäkring. I övrigt sprider DN bilden av riskkapitalbolag som skattesmitare som tjänar pengar ohederligt. Eftersom DN fått det mesta om bakfoten har vi lagt upp ett extra utförligt svar om just riskkapitalbolagen på Dagens Samhälles debattsajt.

6. a) DS påstår att Carema hade fler sjuksköterskor på Koppargården än avtalet krävde.

DN svarar: Enligt stadsdelens MAS stämmer inte detta. Inte på någon avdelning på Koppargården har Carema levt upp till avtalets krav på antal sjuksköterskor.
”Ett par avdelningar var något bättre vid besök maj 2011, men de hade fortfarande inte den personalstat (totalt antal helårsanställda sjuksköterskor per plan) på varje avdelning som angetts i anbudet och som kommunen också angett i förfrågningsunderlaget.”
MAS fann också upprepade gånger att Caremas personallistor inte stämde med verkligheten. Detta visade också SVT:s Dokument inifrån.

b) DS påstår att den totala bemanningen under Carema inte var för låg i förhållande till avtalet.
DN svarar: DN:s artiklar har i liten utsträckning handlat om den totala bemanningen som visserligen tycks ha dragits ner under Carema. På plan 1, ett gruppboende för dementa på Koppargården, var t ex kravet i avtalet 3-4-3 antal i omsorgspersonalen. Vid tillsynsbesök som stadsdelens MAS gjorde efter att Carema tagit över konstaterades att omsorgspersonalen var 2-3-2 på samma plan.

c) DS påstår att det var stadsdelens utvecklingssekreterare som ansvarade för att kontrollera att Carema levt upp till avtalets krav på bemanning, inte stadsdelens MAS Marie Sundström.
DN svarar: Det sista påståendet stämmer inte. Stadsdelens MAS kontrollerar att bemanningen av sjuksköterskor inte bryter mot kravet på avtalet. Hon kontrollerar också att det finns tillräcklig med personal, kompetens, hjälpmedel och resurser som krävs för att ge en god och säker vård.

d) DS påstår att dödligheten sjönk på Koppargården sedan Carema tog över.
DN svarar: Antalet boende på Koppargården har hela tiden legat runt 230 personer. 2005 var antalet avlidna 102 personer, 2010 var antalet avlidna 152 personer. Uppgifterna är vidimerade av stadsdelens MAS samt av Caremas egen MAS.

Dagens Samhälle replikerar:
Herlitz och Tillberg går i cirklar Alltid denna kommunal MAS Marie Sundström. När ska DN inse att hon inte är saklig? Äldreomsorgsavdelningen har varje gång kontrollerat och funnit att MAS påståenden ovan är felaktiga, vilket tydligt framgår av tjänsteutlåtandet den 22/11 2011. Carema uppfyllde, trots brister, avtalets krav. MAS hade inte ansvar för avtalet. Det hade chefen för äldreomsorgen. Antalet vårdplatser är 232, men inte antalet boende. Hur många som är inskrivna varierar från dag till dag. Till sist, lika litet som MAS och Trygg Hälsa kan DN räkna. Dödligheten var som störst 2005-2008, och flest avlidna var 2008 då 166 gamla gick bort.

Gunilla Herlitz, chefredaktör Dagens Nyheter

Åsa Tillberg, redaktionschef Dagens Nyheter

Mats Edman, chefredaktör Dagens Samhälle