Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

Dags för ett språklyft inom äldreomsorgen!

Att personer med utländsk bakgrund väljer att arbeta i omsorgen är positivt, men språkkunskaperna måste räcka till, menar Michaela Hollis, KD, som föreslår ett språklyft inom äldreomsorgen.

Publicerad: 7 september 2018, 03:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mycket omsorg kan ges utan att språkkunskaperna är tiptop. Men den äldres trygghet ska alltid garanteras.

Foto: Giovanni/Colourbox


Ämnen i artikeln:

Personalbrist

Kommunals ordförande, Tobias Baudin, har de senaste veckorna rest runt i Sverige och besökt personal inom äldreomsorgen. I Kommunalarbetaren (30/8) berättar Baudin att han har överraskats över hur utbrett problemet är med att arbetsgivare låter personer som inte kan svenska språket arbeta självständigt, utan handledning och utbildning i svenska.

Man måste givetvis kunna svenska för att jobba med vård och omsorg för äldre! Dels handlar det om äldres säkerhet vad gäller medicinering och vårdplan, dels om vikten av förståelse och trygghet i mötet mellan den enskilde äldre och vårdpersonalen.

Enligt Elisabeth Antfolk, ordförande i Kommunals sektion för privat vård och omsorg, finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna för att anställas inom äldreomsorgen, då kommunen helt själv bestämmer kraven på svenska språkkunskaper i äldreomsorgen.

I Kommunalarbetarens granskning redovisas åtskilliga exempel på där omvårdnadspersonal försatt äldre i livsfarliga situationer då man exempelvis inte larmat 112 på grund av språkförbistringar. Stiftelsen Stockholms sjukhem undersökte nyligen svenskkunskaperna bland vårdpersonalen och resultatet visade att knappt hälften av undersköterskorna som hade svenska som andraspråk levde upp till språkkraven.

Det råder stor brist på personal inom äldreomsorgen. Inom de närmaste åren kommer vi att se en växande andel äldre i befolkningen. Att personer med utländsk bakgrund väljer att arbeta inom vård- och omsorgssektor är enbart positivt. Mycket omsorg kan ges utan att språkkunskaperna är tiptop. Men den äldres trygghet ska alltid garanteras. När medicin ska ges, vårdplaner följas och hemtjänstpersonalen ska överlämna till nästa medarbetare är det avgörande att kommunikationen fungerar. Bristande kunskaper gör att personalen inte heller kan delta fullt ut i arbetsplatsträffar och i kompetensutveckling.

Kristdemokraterna vill införa ett språklyft inom äldreomsorgen, med följande åtgärder:

■ Skärp minimikraven på språkkunskaper i Stockholm så att man lever upp till Socialstyrelsens rekommendationer om godkänt i svenska på gymnasienivå, eller åtminstone ha en plan för hur den anställde ska kunna uppnå språkkraven.
■ Särskild satsning på att via Vård- och omsorgscollege utbilda fler språkombud inom stadens äldreomsorg. Ett språkombud är en medarbetare med uppdrag att stödja kollegor när det gäller språkutveckling. Detta för att arbeta för en god kommunikation inom verksamheten och för att medarbetarens kompetens ska tillvaratas.
■ Inför vårdserviceteam. Vi vill att den utbildade vårdpersonalen ska avlastas. Outbildad personal ska kunna ansvara för arbetsuppgifter som är viktiga, men som inte kräver en lång vårdutbildning eller godkänt i svenska på gymnasienivå. Det kan exempelvis handla om att duka, servera mat, promenader och städning. Genom att anställa sådan servicepersonal inom äldreomsorgen kan tid för omvårdnad frigöras.

Michaela Hollis, kandidat till kommunfullmäktige i Stockholms Stad (KD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Personalbrist

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev