Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Chockdyr äldreomsorg följden av coronakommissionen

Publicerad: 19 januari 2021, 02:00

Om alla kommuner legat på Kirunas kostnadsnivå hade äldreomsorgen i landet kostat cirka 180 miljarder kronor i stället för 140 miljarder.

Foto: Mostphotos

Coronakommissionens krav på omfattande personalförbättringar i äldreomsorgen skulle kosta enorma pengar – uppemot 100 miljarder mer än i dag om tio år. Kommunerna som satsar mest av alla på äldreomsorgen går dock åt andra hållet och krymper kostnaderna.


Strategin att skydda de gamla och sköra under pandemin misslyckades. Coronakommissionen lyfter personalsituationen i den svenska äldreomsorgen som en av de avgörande orsakerna till att smittan tog sig in på äldreboenden och att många på särskilda boenden och inom hemtjänsten avlidit.

Delbetänkandet lyfter stora personalrelaterade behov. Antalet medarbetare som en chef ansvarar för måste minskas väsentligt. Personalkontinuiteten måste förbättras. Andelen timanställda måste sänkas kraftigt. Grundbemanningen måste öka. Den medicinska kompetensen måste höjas. Sjuksköterska måste finnas på plats på varje boende varje timme under dygnet.

Den som läser betänkandet inser att förbättringarna som efterlyses kostar stora pengar.

– Jag blir rätt fundersam, säger Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorgen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Äldreomsorgen kostar i dag i grova drag 140 miljarder kronor om året och utgör en fjärdedel av kommunernas kostnadsbörda. Greger Bengtsson framhåller att bara de demografiska förändringarna, i det här fallet att andelen invånare över 80 år ökar kraftigt närmaste åren, betyder att en äldreomsorg på dagens nivå kostar 50 procent mer om tio år. Det betyder 70 miljarder kronor. Ökning: 7 miljarder per år. Utan några satsningar på någonting alls.

Lägg sedan till coronakommissionens efterfrågan på ökad bemanning, markerat höjd yrkesstatus, högre kompetens, fler heltider.

– Då närmar vi oss troligen 10 miljarder per år, lyder Greger Bengtssons bedömning.

Han sätter det i ljuset av den ”sjujäkla” satsningen på äldreomsorgen som regeringen presenterade i höstas. Den var på 4 miljarder kronor.

Greger Bengtsson är inte emot ett lyft i svensk äldreomsorg. Tvärtom.

– Men är Sverige berett att göra den här satsningen? Just nu är det frågan på allas läppar. Men när krav kommer från andra verksamhetsområden, vad händer då? Min största oro är förtroendet för äldreomsorgen om insatserna nu inte blir långsiktigt stabila, säger han.

Kommunerna har mycket varierande kostnader för sin äldreomsorg. Främst beroende på olika stor belastning. Andelen över 80 år i befolkningen varierar från dryga 2 procent till över 10 procent. Även jämförelser som eliminerar de skillnaderna visar dock att kommunernas ambitioner och effektivitet skiljer sig mycket och ger mycket varierande kostnader. I förhållande till förväntade behov ligger Kiruna högst. År 2019 kostade äldreomsorgen här 30 procent mer än Kirunas standardkostnad i utjämningssystemet, vilket är en beräkning av förväntad kostnad givet genomsnittliga ambitioner.

Kiruna tillhör de kommuner som legat närmast coronakommissionens krav på personalsituationen. Om alla kommuner legat på Kirunas kostnadsnivå hade äldreomsorgen i landet kostat cirka 180 miljarder kronor i stället för 140 miljarder.

Man har satsat bland annat på garanterade heltider och sex timmars arbetsdag för att stärka arbetsmiljön. Men kommunstyrelsens ordförande Gunnar Selberg (C) är inte imponerad av resultaten.

– Man kan inte säga att vi nådde målen med de enorma förmåner vi hade för personalen. I praktiken blev det inte effektivt utnyttjande av arbetskraft, säger han.

Den majoritet som tog över efter senaste valet har slopat heltidsgarantin. Man har också vidtagit åtgärder mot vad Gunnar Selberg beskriver som för generös tilldelning av platser på särskilt boende och biståndsbedömning samt arbetsscheman i hemtjänsten ”med alldeles för mycket luft”.

– Det är inte så att våra äldre har varit mycket mer nöjda än andra. Ibland är det passiviserande om man inte skiljer mellan önskemål och behov. Vi har varit dyrare men inte bättre, tycker han.

Gnesta har nästan lika höga kostnader som Kiruna. Det är dock inget som socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg-Glimne (M) ser som en framtidsmodell.

– Äldreomsorgen är för dyr! Vi har varit för generösa, konstaterar hon.

Förutom att man i egen regi har utbildat 30 undersköterskor finns inga särskilda satsningar på personal som är större än andras kommuners. Ingrid Jerneborg-Glimne tror varken att Gnesta har ekonomiska möjligheter till det eller att det hade betytt mer lyckat motstånd mot pandemin.

– Jag kan inte se att det hade varit bättre med större andel heltidsanställd personal. De blev ju sjuka de också, och då behövde vi ta in extra folk. Fler heltidsanställda hade snarare gjort oss än mer sårbara.

Måns Wikstrand

Reporter

mwi@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News