Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

Bristande kvalitet hotar äldreomsorgen

Den syn på kvalitet som i dag råder inom äldreomsorgen, där kvaliteten definieras i förväg – utan brukarens medverkan – och där det gäller att till punkt och pricka följa förordningar och standarder räcker inte för att skapa den förbättringskultur som äldreomsorgen behöver. Kommuner som upphandlar äldreomsorg måste på ett systematiskt sätt kunna bedöma kvalitetsarbetet hos de vårdföretag som lämnar in anbud.

Publicerad: 28 augusti 2015, 04:01

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vi har nu chansen att utveckla äldreomsorgen i Sverige. Metoder och verktyg för detta finns redan på plats.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

KvalitetUpphandlingsarbete

Det finns ett stort behov av att utveckla kompetensen och tillämpningen för vad systematiskt kvalitetsarbete innebär. Vi föreslår därför en kvalitetsmodell som i tillämpning kan skapa ett paradigmskifte inom äldreomsorgen. Ambitionen är att ändra grundsynen – från en statisk syn på kvalitet till en dynamisk syn, där fokus ligger på att ständigt förbättra.

Kommuner som ska upphandla äldreomsorg måste på ett mer systematiskt sätt kunna bedöma kvalitetsarbetet hos de vårdföretag som lämnar in anbud. Kommunerna måste också kunna följa upp detta under hela avtalsperioden.

Institutet för Kvalitetsutveckling – SIQ har på uppdrag av Svenskt Näringsliv utvecklat en kvalitetsmodell för upphandling och uppföljning av äldreomsorg. I utvecklingsarbetet har kommuner, vårdföretag och myndigheter medverkat. Nästa steg är att prova modellen skarpt vid ett antal konkreta upphandlingar av äldreboenden och vetenskapligt jämföra med traditionellt upphandlade boenden. Intresset har varit stort och det finns en samstämmighet om att det krävs en förändring i grundsynen på kvalitet och kvalitetsarbete från det statiska, förvaltande till det dynamiska och utvecklande.

Förfrågningsunderlagen som kommunerna i Sverige använder i dag innehåller flera hundra detaljerade skall-krav som ofta inte kan följas upp. Även om dessa skall-krav uppfylls säger detta föga om anbudsgivarnas förmåga att utveckla kvaliteten i verksamheten. Dessutom är äldreomsorgen en komplex verksamhet, där medarbetarna självständigt måste fatta en mängd kunskapsgrundade och omdömesgilla beslut dagligen.

Det gör det omöjligt att i förväg specificera alla betydelsefulla delar av kvaliteten. Försöker man specificera så mycket som möjligt innebär det att omsorgsföretagen detaljstyrs och de krav som inte täcks prioriteras ned. Hela förfarandet kan resultera i brist på kvalitet.

Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd ställer krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär inte att en beställare vid en upphandling ska avgöra vad som är god kvalitet, utan att den som levererar den upphandlade verksamheten ska ha ett system som hela tiden strävar efter att tillfredsställa krav, behov och förväntningar hos dem som verksamheten är till för. Det är genom att vid en upphandling beskriva och utvärdera detta system som antalet skall-krav kan och ska minskas radikalt.

Det dynamiska kvalitetsarbetet utvecklas av konkurrens mellan olika leverantörer. Annars finns inte tillräckliga incitament hos utförarna att vidta de investeringar i kunskap och kompetens som ett systematiskt, långsiktigt och genomgripande arbete med ständiga förbättringar kräver.

En vanlig missuppfattning när det gäller synen på kvalitet är att ”kvalitet kostar”. Vi vet att investering i kvalitetsarbete lönar sig. Forskning visar att systematiskt kvalitetsarbete leder till färre fel och misstag i verksamheten, nöjdare kunder och nöjdare medarbetare.

Hög kvalitet och låga kostnader går ofta hand i hand och kan uppnås genom att styrning och uppföljning fungerar väl, liksom arbetet i processerna och med förbättringar. Kvalitet gör att vi sparar skattepengar. Exempel på kvalitetsbristkostnader i äldreomsorgen är ineffektiva arbetsmetoder, undvikbara skador, olämpliga läkemedels-ordinationer, väntetider, tidsbrist hos personal och onödigt lidande etcetera.

Kostnader för bristande kvalitet uppskattas enligt forskning uppgå till så mycket som 10-30 procent av en verksamhets omsättning. Detta kostar svenska företag och organisationer miljarder varje år.

Vi har nu chansen att utveckla äldreomsorgen i Sverige. Metoder och verktyg finns. Det som saknas är kompetensen för att kunna tillämpa metoder och verktyg liksom en dynamisk modell.

Våra politiker talar gärna och ofta om kvalitet. Regeringen har utlovat att under mandatperioden ta fram en långsiktig kvalitetsplan för äldreomsorgen. I denna plan bör ingå att utveckla kompetensen hos upphandlingsansvariga inom kommunerna för systematiskt kvalitetsarbete.

Kommuner och vårdföretag behöver utveckla partnerskap för att tillsammans förbättra omsorgen. Vi måste ta oss förbi det traditionella sättet att se på organisationsgränser och bryta ner de maktstrukturer som hindrar innovationer, och istället se hur kommuner och vårdföretag utnyttjar sina resurser på bästa sätt för att göra omsorgen bättre i dag – och i morgon.

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, Svenskt Näringsliv

Jerry Karlsson, vd SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KvalitetUpphandlingsarbete

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev