Äldre med psykisk ohälsa måste få bättre stöd

Varje dag tar en person över 65 år sitt liv. En av tre personer som nått pensionsåldern lever med psykisk ohälsa – en av vår tids största folksjukdomar.

Trots det finns en utbredd diskriminering av äldre med psykisk ohälsa eftersom äldreomsorgen inte har beredskap för att möta dem som mår dåligt.

Detta måste uppmärksammas när kvaliteten på äldreomsorgen nu ses över av regeringen, anser vi på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH.

Sveriges befolkning blir allt äldre - dagen då var fjärde svensk är över 65 år är nära. Det ställer krav på samhällets förmåga att fånga upp äldre med psykisk ohälsa.

Utmaningen ska inte underskattas. Risken att drabbas av depression är fyra gånger så stor efter att man har fyllt 65 år. Nästan en tredjedel av landets cirka 1,9 miljoner medborgare som är äldre än 65 år har en psykisk ohälsa som fordrar behandling och stöd.

Självmordstalen ökar efter pensionsåldern. Minst 65 procent av de som tar sitt liv har dessförinnan levt med depression.

Tyvärr saknar äldreomsorgen de verktyg som krävs för att möta de äldre som lever med ångest, psykos, depression eller annan psykisk ohälsa.

Dessa riskerar därmed att gå miste om viktiga stödinsatser som psykologisk behandling, boendestöd eller sysselsättning när de slussas in i äldreomsorgen.

Nya siffror från Socialstyrelsen som tagits fram för SVT:s räkning visar att allt fler svårt sjuka äldre förpassas till hemmet med omfattande hemtjänst som otillräckligt vårdalternativ jämfört med äldreboende eller sjukhus.

Det är oacceptabelt att äldre får sämre stöd vid psykisk ohälsa jämfört med den övriga befolkningen, och innebär en strukturell diskriminering.

Inom antidiskrimineringsprojektet Din Rätt, som drivs av NSPH, vill vi bland annat belysa riskerna med att äldre utsätts för negativ särbehandling på grund av psykisk ohälsa i kombination med hög ålder.

Det finns mycket inom vård och omsorg av äldre att ifrågasätta. Äldre erbjuds exempelvis sällan psykologisk behandling och får inte psykiatrisk vård i samma utsträckning som yngre personer.

Detta trots att ångesttillstånd, psykotiska sjukdomar, missbruk och depression är vanligare i hög ålder än demenssjukdomar.

Symptom på psykisk ohälsa blir svårare att upptäcka när de uppkommer sent i livet, då de kriterier som är satta för att diagnosticera psykisk sjukdom inte är anpassade för äldre personer.

Att psykisk hälsa hos äldre är så eftersatt är inte bara en kränkning av den enskilda människans rättigheter, utan också ett slöseri med samhällets resurser. Livskvaliteten minskar och behovet av hjälp ökar för äldre med obehandlad psykisk ohälsa.

I juni 2015 beslöt regeringen att ta fram en långsiktig kvalitetsplan för äldreomsorgen (SOU 2015:72) som ska vara klar våren 2017.

Vi inom NSPH anser att det är viktigt att frågan om diskriminering på grund av psykisk ohälsa finns med när framtidens äldreomsorg nu ses över.

Tyvärr kan vi inte se att frågan om diskriminering av äldre med psykisk ohälsa lyfts fram tillräckligt i det aktuella utredningsdirektivet.

Det gör att vi känner farhågor för att risken för att äldre utsätts för diskriminering kommer att kvarstå nu när den nya kvalitetsplanen arbetas fram.

Att vara deprimerad eller att vilja påskynda sin egen död är inte del av ett naturligt åldrande. Vi bör inte vänja oss vid tanken på att hög ålder och minskad livskvalitet hänger ihop.

Ett första steg mot högre kvalitet inom vård och omsorg av äldre är att handskas med den strukturella diskriminering som finns av äldre med psykisk ohälsa. Hur ser vi till att alla, oavsett ålder, får ett bra bemötande och rätt stödinsatser?

Anki Sandberg, samordnare, NSPH

Johanna Wester, projektledare för antidiskrimineringsprojektet ”Din Rätt”, NSPH