Varför växer SD mitt under brinnande flyktingkris?

”Har den senaste tidens engagemang för flyktingfrågan överbevakats av svenska medier? Missar massmedia att spegla den andra sidan av saken, den som handlar om oron för flyktingmottagningen?” var frågeställningen som diskuterades i ett studiosamtal mellan Karin Olsson på Expressen och Folkbladets Widar Andersson i torsdagens Studio Ett.

Frågeställningen var relevant, och samtalet förvisso bra, men frågan är om inte en intervju som låg inlagd i samtalet var det mest intressanta som kom ut av det.

Där hade Katarina Gunnarsson letat upp två personer på centralstationen i Stockholm och frågat dem om hur de ser på de senaste veckornas mediala bevakning av flyktingkrisen, vad den betytt och varför Sverigedemokraterna växer i opinionen.

Jag tror att en av dessa intervjuer i all sin enkelhet har en del att säga oss om varför SD fortsätter växa. Därmed svarar den också på frågan som en av Aftonbladets reportrar implicit ställde för drygt en vecka sedan när han skrev ”Det folkliga stödet i flyktingfrågan återspeglas inte i opinionen”, i en artikel om tidningens egen opinionsmätning som gav SD rekordsiffror trots att flyktingkrisen seglat upp på allvar när undersökningen genomfördes.

Mannens svar på Katarina Gunnarssons frågor handlade bland annat om att vi i Sverige visst ska hjälpa till, men att det finns jättemånga som vi kan hjälpa.

Därefter fick han en fråga om hur de senaste veckornas journalistik sett ut.

Jag hör bara en röst och det är hur vi ska hjälpa. Det är väl inget fel med att vara hjälpsam och godsint, men det kommer en morgondag också. Och den är det ingen som pratar om, utan hokus pokus så har vi bostäder åt alla och jobb åt alla. Så enkelt är det inte.

I min värld handlar det om vi ska kunna behålla våra välfärdssystem eller inte. Hur det än är så är väldigt många av de här människorna lågt utbildade. Vad ska de jobba med? Hur ska de försörja sig, eller ska vi försörja dem? Det är sådana frågor som jag ställer mig.

Efter det handlade resonemanget om att Sverigedemokraterna ställer sådana frågor hela tiden, men att alla inte är SD-anhängare för det. Man är orolig för var det här ska sluta någonstans, och det är jag också.

Mot slutet av intervjun diskuterade de hur det kunde komma sig att partiet nått ännu en toppnotering i en opinionsmätning häromdagen, och då resonerade han omkring hur bevekelsegrunderna kan se ut för någon som är beredd att lägga sin röst på SD.

Jag tror inte att de som röstar på Sverigedemokraterna röstar för någonting, de röstar mot någonting. De röstar mot att vi särskiljer oss så enormt från övriga Europa. Vi är nio miljoner i det här landet och vi ska dra runt det här. Det är enorma pengar som jag ser det, löd svaret.

Senare under torsdagskvällen hade SVT och DR i ett ovanligt och lyckosamt grepp slagit ihop sina båda debattprogram, och lät danska och svenska politiker och debattörer mötas i en samsändning för att diskutera flyktingkrisen.

I ett instick mot slutet av sändningen berättade programledarna Kristina Hedberg från SVT och DR:s Clement Kjersgaard att de båda redaktionerna inte kunnat enas om temat för sändningen. Den svenska redaktionen ville kalla programmet för ”flyktingkrisen”. Danskarna å sin sida ville kalla det för ”flyktingkaoset”.

Eventuellt har vi där ytterligare en förklaring till varför SD växer. Det några primärt ser som en kris ser andra som kaos, även här i Sverige.

Och kaos kräver som bekant andra politiska åtgärder och svar än vad en kris gör.

Andreas Henriksson, Debattredaktör