Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Emma Wange: Varför gjordes inte mer för att stävja vaccinfusket?

I den svenska självbilden finns en grundmurad syn på Sverige som ett land där korruption och maktmissbruk inte hör hemma i den offentliga sektorn. Där vi alla likt Aina Erlander är beredda att lämna tillbaka pennor märkta med ”Tillhör statsverket” till regeringskansliet efter makens död.

Publicerad: 2 februari 2021, 12:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Sett i ett internationellt perspektiv finns det också fog för denna självbild. Sverige placerar sig på en delad tredjeplats med bland andra Finland i Transparency Internationals årliga korruptionsindex, där de minst korrumperade länderna hamnar i topp.

Men i likhet med andra självbilder finns det flera goda skäl att ifrågasätta även denna. Svenska tjänstemän och politiker är människor precis som alla andra. De är inte immuna mot lockelsen att utnyttja sin ställning eller acceptera mutor.

Riskerna ökar i samband med kriser, och den vi just nu befinner oss mitt i är inget undantag. Transparency International Sverige varnar för att pandemin medför ökade risker för korruption i offentlig sektor, särskilt vad gäller upphandlingar både här hemma och EU-gemensamt. Organisationens ordförande Ulrik Åshuvud konstaterar även att vi redan har sett exempel på korruption i samband med vaccineringen mot covid-19.

De senaste veckorna har medier avslöjat fall efter fall där ansvariga i regioner och kommuner beslutat frångå den rekommenderade vaccinprioriteringen, för att i stället vaccinera ledningsgrupper, politiker, administrativ personal och andra till exempel familjemedlemmar och övrig personal som väktare.

Den vanligaste ursäkten är att det har rört sig om överblivna doser som annars skulle behöva kasseras. En ursäkt som många finner minst sagt svårsmält.

Inte minst då ansvariga myndigheter och tjänstemän redan från början borde ha insett att en rekommenderad vaccinprioritering inte utgör ett tillräckligt skydd mot utnyttjande av systemet. Det har hänt förut och dessutom i närtid. Svininfluensan var visserligen pandemin som kom av sig – men inte förrän det rapporterats om hur vaccinprioriteringen frångåtts, bland annat av hockeyspelare i Dalarna, anhöriga till vårdpersonal på Danderyds sjukhus och politiker i Uppsala.

Oavsett om det beror på rädsla, omtanke om nära och kära, egoism eller en övertygelse om den egna personens betydelse för att styra kommuner och regioner undergräver beteendet tilltron till samhället och övertygelsen att de som behöver vaccinet mest också får det.

Därför finns det anledning att rannsaka bilden av de oförvitliga företrädarna för den offentliga sektorn och inse att de inte per automatik kommer att göra rätt. Att det behövs tydligare regler och konsekvenser för dem som väljer att bryta mot regelverket.

Under tiden kan man göra som i Filipstad och införa en stand by-lista för överblivna vaccindoser där de som ska prioriteras får skriva upp sig. Det behöver inte vara svårare än så.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Emma Wange

Debattredaktör

ew@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News