Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Redaktionskrönika

Vagt kommunicerad samlevnadsundervisning

Den rödgrönrosa majoritetens beslut att hålla kurser i hälsa, sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning har väckt debatt och förvåning. Kurserna är särskilt riktade till kvinnor utan bostad som tillfälligt vistas i Sverige och Stockholm. Några av de många invändningar som hörts går att läsa här, i moderata Andréa Ströms debattartikel.

Publicerad: 28 augusti 2015, 09:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Från det rödgrönrosa hållet har argumenten hittills varit relativt allmänt hållna. Man lyfter fram vikten av hälsofrämjande och kunskap om egenvård, sexuell hälsa och preventivmedel etc och man lutar sig mot tunga internationella aktörer som WHO, enligt vilka god hälsa är en förutsättning för att utsatta ska kunna ta sig ur sitt utanförskap.

Inget fel på dessa motiv förvisso, men vad man undviker att prata om är förstås varför dessa insatser benämns ”akuta”. En akut faktor i sammanhanget är sannolikt att man befarar att kommunen ska hamna i en situation där det börjar födas barn i tältläger och kåkstadsliknande boplatser. I ett sådant läge skulle omhändertagande omedelbart bli en allt mer akut fråga och en växande utmaning.

Att ställa till med samlevnadskurser kan förstås ge intryck av att ha resignerat fullständigt inför bosättningarna – en uppgivenhet som grundar sig i en annan inställning till avhysningar än den förra majoriteten, som förhöll sig mer osentimental.

Detta i sig provocerar säkert många väljare, men gläder kanhända andra. Dock. Oaktat vilken avhysningspolicy man föredrar kan vi konstatera att både under stadshusalliansen och det nuvarande rödgrönrosa styret fortsatte boplatserna att existera och växa fram. Ingen kan stoltsera med att ha löst problemet, kort sagt.

Frånvaron av framgång på området torde därför innebära viss ödmjukhet. Det faktum att båda sidor har hanterat frågan på nära håll borde därför borga för viss insikt i och förståelse för att det verkligen inte är önskvärt att barn föds in i dessa boenden. Ändå motiverar de rödgrönrosa sin strategi enbart med vaga skrivningar om hälsa och sex på egna villkor – trots att den bakomliggande orsaken till dessa kurser gissningsvis är en förhoppning om att förhindra familjebildning i olämpliga uppväxtmiljöer.

Skälet till att man inte vill orda om denna underliggande ambition är sannolikt den historiska skuld som stavas tvångssteriliseringarna. Ämnet är känsligt och ur detta perspektiv är försiktigheten absolut begriplig, men kanske bör man ändå förklara även denna dimension, istället för att bara hänvisa till WHO? Det är ju trots allt stor skillnad på att dela ut kondomer och utföra tvångsingrepp. Få skulle hävda att det förra är ett övergrepp.

En aning mer tydlighet om vad man vill uppnå skulle förmodligen öka förståelsen för strategin. Visst, diskussionen om ”ersättning för förlorad inkomst” lär bestå, liksom skillnaderna i syn på avhysning. Här finns tveklöst höger/vänster-konflikter som är svårare att lösa. Men för många, också på högerkanten, framstår nog ändå sexualundervisning och kondomutdelning som bättre än att barn föds i tältläger och kåkstadsmiljöer i Sverige för att sedermera bli ärenden hos sociala myndigheter.

Sanna Rayman, Debattredaktör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev