Redaktionskrönika
Emma Wange: Vad tänker ni göra för att behålla iva-personalen?
Vem ska kvalitetssäkra vården på landets intensivvårdsavdelningar när allt fler säger upp sig och den mest erfarna personalen slutar?
Publicerad: 15 april 2021, 08:49
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Sommaren närmar sig och med den ett hopp om minskad smittspridning och en längtan efter att kunna leva som vi gjorde före pandemin. Men för många som arbetar inom coronavården handlar det snarare om att inte låta utmattningen ta över när den tredje vågen av smitta åter ökar trycket på vården – inte minst på intensivvårdsavdelningarna (iva).
Hittills har bemanningen på iva bland annat lösts genom att man plockat in personal från andra avdelningar. Även om de gör sitt bästa och under förutsättningarna bidrar med en fantastisk insats har de inte samma kompetens som den ordinarie personalen.
I ett försök att kvalitetssäkra vården har den fasta personalen därför, utöver sitt ordinarie jobb, behövt handleda de tillfälliga medarbetarna så att de klarar sig i den högteknologiska miljö som utgör dagens intensivvård.
Men nu har allt fler av dem fått nog. Sjuksköterskor som jobbat på iva i mer än 20 år tillhör nu den personal som säger upp sig.
Avhoppen har ibland underlättas av rent ut sagt märkliga beslut, som det i Region Värmland där enbart den inlånade personalen får ett lönepåslag för att de jobbar på covidavdelningar.
De som säger upp sig har inte svårt att hitta nya jobb. Iva-sjuksköterskor välkomnas överallt i den övriga vården.
Frågan som regionerna behöver besvara är därför hur man ska lyckas kvalitetssäkra intensivvården framöver. Ett populärt svar är avvikelserapporter, men som nyligen konstaterades i en debattartikel i DS är det ingen lösning då systemet har stora brister.
Ett annat och bättre svar borde vara att regionerna ska göra sitt bästa för att behålla den personal de redan har. Det kan exempelvis handla om garanterad ledighet, möjlighet att gå ned i arbetstid under en tid, ökad användning av bemanningspersonal eller att de anställda får ett lönepåslag under pandemin.
I sin debattartikel i veckans nummer av tidningen undrar Vårdförbundet hur det kan vara möjligt att kostnaderna för inhyrd personal under pandemiåret i princip var oförändrad jämfört med 2019. Det är en fråga som förtjänar ett svar. När personalen pressas till bristningsgränsen borde det självklara svaret vara att hyra in mer personal – men i stället ökade antalet övertidstimmar, vilket DS rapporterat om.
När vi andra kan se fram emot livet efter pandemin måste vårdpersonalen förbereda sig för nästa utmaning: att tackla vårdskulden. Än en gång kommer iva-personalen att få ett stort ansvar. Men då gäller det att det finns tillräckligt många av dem kvar som kan utföra vården. Nu ligger bollen hos regionerna – vad tänker ni göra för att behålla personalen och se till att de orkar utföra sitt jobb?
Den här veckan har DS fått en ny webbsida. Precis som tidigare är opinionsmaterialet fritt för alla att läsa, men vill du få tillgång till våra nyhetsartiklar, kartläggningar, grävjobb med mera behöver du aktivera ditt konto på nytt. Har du ännu ingen prenumeration kan du testa tidningen gratis.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Emma Wange