Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Redaktionskrönika

Emma Wange: Sluta snacka – gör verkstad av den nära vården

Förhoppningsvis innebär vaccineringen att vi ser början till slutet på den här pandemin. Ja, jag skriver den här. För de kommer igen. Det om något borde förra seklets tre pandemier (Spanska sjukan, Asiaten och Hongkong-influensan) ha lärt oss.

Publicerad: 24 Februari 2021, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det har alltså funnits gott om tid att förbereda samhället – även om man inte på förhand kunde förutspå hur allvarlig coronapandemin skulle bli.

Ändå var stora delar av samhället – inte minst sjukvården – tämligen oförberedda när viruset började sprida sig förra våren. Kraftsamlingen som skedde för att hantera pandemins effekter är berömvärd. Men inför nästa pandemi bör vi alla vara bättre rustade.

Diskussionen om sjukvårdens otillräckliga kapacitet och bristen på sängplatser, inte minst på landets intensivvårdsavdelningar, har pågått sedan förra våren och lär fortsätta.

Men det finns också en annan diskussion som bör få lite större utrymme i debatten: den om vikten av preventiv vård och förbättrad folkhälsa.

Våra folksjukdomar går att påverka. Förändrade matvanor, mer motion och minskad rökning kan förebygga tre av tio cancerfall och dessutom minska risken att drabbas av diabetes typ 2. Ökad förskrivning av förebyggande läkemedel har dessutom, förutom förbättrade levnadsvanor, bidragit till att reducera risken för stroke och hjärtinfarkt.

Den förebyggande vården och arbetet för en förbättrad folkhälsa minskar således trycket på sjukvården, men kan också göra nytta för att mildra effekterna av pandemin då det blir färre personer i riskgrupperna.

2018 beslutade riksdagen att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

Utmaningen är dock att gå från snack till verkstad.

Att ändra människors levnadsvanor är svårt, och det är heller inte alltid lätt att hitta dem som är i riskzonen för att drabbas av sjukdom eftersom många av dem inte söker vård i tid.

Här har primärvården en viktig uppgift. För det är den som har störst möjlighet att arbeta förebyggande och förbättra folkhälsan på sikt.

Men åter är utmaningen att gå från snack till verkstad. De senaste åren har flera utredningar om vikten av den nära vården genomförts och det finns – åtminstone i teorin – konsensus om att den behöver utvecklas.

Ändå minskar antalet personer som har en fast läkare och de flesta av Sveriges regioner beräknar inte ens hur många specialister i allmänmedicin som finns, vilket Svenska distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma nyligen konstaterade i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Mycket tyder också på att primärvården är underfinansierad. 2019 klarade inte regionernas egna vårdcentraler i 18 av 21 regioner sin verksamhet med de resurser de fick, skrev Vårdföretagarnas expert Karin Liljeblad i DS i höstas.

Förhoppningsvis har lärdomarna från det senaste året blivit ett tillräckligt incitament för att verkligen satsa på en utbyggd primärvård och förbättrad folkhälsa: att decenniers snack omsätts till verkstad. Först då kan vi alla kan stå bättre rustade när nästa pandemi drabbar oss.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Emma Wange

Debattredaktör

ew@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev