Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Redaktionskrönika

Skilda badideologier i debatten

Vad väger tyngst: sekulära principer eller barnens bästa?, frågar sig skribenten Rickard Lagervall i Sydsvenskan. Han fortsätter i artikeln den diskussion som drev upp höga debattvågor när Dagens Samhälles kolumnist Sakine Madon i våras kritiserade Botkyrka kommun för att sexualisera nioåringar genom att inkludera dem i den kommunala simhallens könssegregerade badtider. Debatten fortsatte sedan med svar från Botkyrkabon Shakhlo Altieva med flera debattörer och har puttrat på flera håll under sommaren.

Publicerad: 12 augusti 2015, 11:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Lagervalls inlägg föranleds av en artikel på SVT Opinion där Sara Mohammad knyter ihop en annan av sommarens stora debatter - om religiöst motiverat kvinnoförtryck i förorten – med diskussionen om skilda badtider.

En intressant detalj är att såväl Rickard Lagervall som Sara Mohammad anser att det de motarbetar är ideologisk förtryck. I Mohammads fall är ideologin hon bekämpar en religiöst motiverad syn på jämställdhet mellan kvinnor och män – en syn som utmynnar i ett förtryck av kvinnor. I Rickard Lagervalls artikel anses Mohammads önskan om likabehandling av könen utgöra en ”auktoritär sekularistisk ideologi”.

Båda har poänger. Att förtrycket Mohammad skriver om existerar är det nog ingen som motsäger. Givet detta finns det givetvis alltid en risk att en kommun legitimerar detta förtryck genom att kompromissa och låta dess uttryck (könssegregering) bli en del av den offentliga verksamheten. En sådan legitimering från offentlig instans gör det i sin tur svårare för de flickor och kvinnor som vill bryta med förtrycket att göra det. Dessa flickor och kvinnor blir därmed kompromissvägens offer.

Samtidigt pekar Lagervall ut offer också i Mohammads föredragna väg. Det är klart att en del flickor helt enkelt inte vill bada med pojkar och alla gånger är det inte resultat av förtryck. Frånvaron av kompromissvilja från skolans håll drabbar förstås dessa flickor. Och även när det inte är deras vilja, utan deras föräldrars vilja som driver konflikten uppstår praktiska problem, påpekar Lagervall. Hur gör vi då? De tänkta svaren förefaller drastiska och tvingande. Tvångsavklädning? Nedkastning i bassäng? Nej, så kan vi ju inte göra.

Vad väger tyngst, avslutar så Lagervall, ”sekulära principer eller barnens bästa?” Förmodligen måste frågan ses genom flera glasögon, både lång- och kortsiktiga. Den grova omedelbarheten i tankefiguren där en flicka kastas ner i en bassäng full med gossar tilltalar förstås föga, men man bör också minnas att Lagervalls argument är överförbart även till andra preferenser än just bad. Därför bör de valda vägarna betraktas också ur ett mer övergripande perspektiv. Vilka principer vi väljer är inte ointressant på lång sikt.

Vad, till exempel, om en del skolflickor inte vill gå i en skola med pojkar, eller vars föräldrar inte vill det? Vore det rimligt att även här betrakta frånvaron av offentlig kompromissvilja som auktoritär och ideologisk?

Det intressanta när man studerar den här debatten är att båda sidor tillskriver de olika preferenserna ideologiskt ursprung. Båda har förmodligen rätt i den analysen. Frågan är vilken ideologi vi anser att det offentliga ska omfatta, eller kanske, hur många det kan omfatta samtidigt utan att tumma på de värden som anses centrala i ett demokratiskt samhälle.

Just detta debatterades på Dagens Samhälles scen under Almedalsveckan. En ideologisk twist på det hela var att vi vid denna duell hade två liberaler – Sakine Madon och Andreas Johansson Heinö – på scen. Alltså två personer som vanligen brukar hålla med varandra i mångt och mycket, men som i denna fråga landar i diametralt olika slutsatser. Det säger mycket om hur dessa frågor skär rakt igenom det vanliga politiska spektrat.

Se gärna debatten, det är den värd.

Sanna Rayman, Debattredaktör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev