Christina Kennedy: Ska vi vänja oss vid hat och hot?

“Han hade före trakasserierna funderat på var hans gräns gick – hur mycket skulle han tåla att utstå? I somras var han så långt förbi linjen att han nästan glömde att den fanns, uppger han.”

Citatet är Johan Malmbergs. Han slutar som kommundirektör i Finspång och vill berätta varför.
Lyssnar vi? Gör vi något? Hot och hat mot förtroendevalda har blivit så vanligt förekommande att vi knappt reagerar längre. Det är svårt att inte bli van. Det är ju som det är. Högt i tak i debatten, ingens yttrandefrihet får inskränkas och allt det där.

Politiker jag möter pratar om att skaka av sig orden. Att tvätta bort dem från plank eller hus eller sociala medieväggar innan barnen ser dem. Att utveckla ett skalskydd i huden, som gör att man inte “tar åt sig”. Hur tar man inte åt sig av ett brott? Även höga tjänstemän i kommunerna får numera bereda sig på att samma samhällsmedborgare som de med sin gärning försöker hjälpa kan bli en överhängande fara. Vissa är sjuka, som den man som förpestat tillvaron för Finspångs avgående kommundirektör och hans familj. Andra är ”friska”. De lät orden regna över kostchefen i Gislaved som fattade ett beslut om att inte erbjuda läsk som måltidsdryck på äldreboenden. (Äckel, kommandora, gestapokärring och sadist.)

I höstas berättade chefsorganisationen Ledarna om undersökningen ”Hotad på jobbet – vem stöttar chefen?”. De flesta som svarade på enkäten hade inte utsatts de senaste två åren. Men högst andel som uppgav att de utsatts för hot, 15 procent, fanns i kommunal och regional sektor. Och bland cheferna i individ- och familjeomsorg och äldreomsorg var siffrorna mycket högre.

Att hjälpa dem som utsätts är ett arbetsgivaransvar. Att orka lyssna, ta in och agera är ett ansvar som faller på oss alla. Vi får inte vänja oss. Jag gör det inte.

Dagens Samhälle har skrivit mycket om hot och hat. Här kommer några artiklar som jag vill rekommendera dig att läsa:

Kommunchefer backar på beslut efter hot och hat: ”Demokratiproblem”
När kostchefen i Lycksele ändrade skolmatsedeln möttes han av så mycket kritik att kommunen drog tillbaka beslutet. Enligt chefsorganisationen Ledarna blir det mönstret allt vanligare i offentlig sektor. ”Ytterst oroväckande”, säger förbundsordförande Andreas Miller.

Nytt webbverktyg ska förebygga hot och våld på jobbet: ”Sådant som tidigare var otänkbart händer nu”
Bibliotekarier, bygglovshandläggare och badvakter måste numera vara beredda på att bli hotade på jobbet. ”Utsattheten verkar öka”, säger psykologen Alexander Tilly. Ett nytt webbverktyg med konkret stöd och checklistor kan höja säkerheten på arbetsplatser.

Lars Stjernkvist om de onödigt hårda orden han ångrar
Tonläget i den politiska debatten smittar av sig och kan bli bränsle för hat och hot. Det menar Lars Stjernkvist, som skrivit en bok om de förtroendevaldas språkbruk tillsammans med sin gamle politiska motståndare Sverker Wadstein.

Polisens expert till politiker: Extra viktigt att ni anmäler hot och hat
Många förtroendevalda polisanmäler inte att de blivit utsatta för hot och hat. Polisens expert är kritisk och anser att politikerna har ett särskilt ansvar att lita på systemet.

Hans algoritm vet allt om hataren – skannar nätet efter toxiska kommentarer
Vilka är det som skriver hatkommentarer på nätet och vad utmärker dem? Går det att resonera med dem? Psykologiprofessorn Nazar Akrami har svaren.

Hatet fick KD-politikern att skaffa larm: ”Är det värt att utsätta sig?”
”Jag är ingen teflonmänniska”, säger KD-politikern som utrustat sig med larm och övervägt att sluta. Fientliga påhopp, kränkningar och dödshot är vardag för landets lokala toppolitiker, visar DS enkät. Värst drabbas kvinnorna.