Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Emma Wange: Okej – men var är L:s valvinnande frågor?

Vad är poängen med att ge ett klart och tydligt besked i regeringsfrågan – ett besked man på förhand visste skulle ge upphov till interna slitningar – när man man varken har någon klar och tydlig politisk plattform eller ens har presenterat en enda valvinnande fråga?

Publicerad: 18 mars 2021, 12:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Reell risk att Liberalerna inte kommer att finnas kvar i riksdagen efter valet, menar DS Emma Wange.


Ämnen i artikeln:

LiberalernaNyamko SabuniEmma Wange

En stor del av Liberalernas självbild handlar om övertygelsen att man stått på ”rätt” sida i många av de avgörande politiska frågorna under 1900-talet. Inte minst handlar den här bilden om att man anser sig ha ha hållit rent både vänster- och högerut i politiken. Eller som valaffischen från andrakammarvalet 1936 slog fast: "Bort med varje tendens till diktatursträvanden”. Affischen, som visar en man som sopar bort ett hakkors och en hammare och skära, används än i dag av partiföreträdare – inte sällan i sammanhang där man vill visa sitt avståndstagande till Sverigedemokraterna.

Beskedet att Liberalerna efter valet 2022 vill ingå i en borgerlig regering, även om den skulle kräva aktivt stöd från Sverigedemokraterna, var därför inte ett ställningstagande som andra. Det fick självbilden att skälva och känslorna att svalla i ett parti som vanligtvis domineras av förnuft och rationalitet.

Konflikten har också tydliggjort splittringen mellan de socialliberala och frisinnade å ena sidan och de klassisk liberala och nyliberala å andra sidan. Splittringen är visserligen inte ny, den slet itu det Liberala samlingspartiet redan 1923 (även om man lappade samman partiet igen 1934 när Folkpartiet bildades).

Nu växer åter sprickan mellan de olika falangerna. Det är ännu för tidigt att säga om beskedet om att man öppnar för SD:s stöd spelar någon roll för väljarstödet, men många kärnväljare lär, precis som partiföreträdarna, motta beskedet med ytters blandade känslor.

Detta i ett läge där många redan frågar sig vad partiet står för och vart det är på väg. För vad är poängen med att ge ett klart och tydligt besked i regeringsfrågan – ett besked man på förhand visste skulle ge upphov till interna slitningar – när man man varken har någon klar och tydlig politisk plattform eller ens har presenterat en enda valvinnande fråga?

Liberalerna, som hamnat nära riksdagens fyraprocentsspärr i de senaste valen, tappar stadigt väljare: Nyamko Sabunis tillträde som partiledare har inte gett någon positiv Sabunieffekt. Tvärtom, i Sifos senaste väljarbarometer får partiet bara stöd av 2,9 procent av väljarna.

Risken att partiet inte kommer att finnas kvar i riksdagen efter valet är med andra ord reell. Nyamko Sabuni verkar dock övertygad om att Liberalernas partiråd den 28 mars kommer att godkänna planen att ingå i en borgerlig regering efter valet – även om den blir beroende av ett aktivt stöd från SD.

Men riktigt säker kan hon inte vara. Beskedet har skapat djupa sår i själen hos ett parti där individualismen är viktigare än grupptillhörigheten och där förslag som andas populism är särskilt illa ansedda. Hur enskilda företrädare kommer att rösta återstår därmed att se.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Emma Wange

Debattredaktör

ew@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev