Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Ökade kommunala befogenheter mot friskolorna?

En vanlig formulering i politiken när det gäller kompromisser och blocköverskridande överenskommelser är att ”om alla är arga, så har man förmodligen landat ungefär rätt”.

Publicerad: 26 oktober 2015, 14:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det är emellertid en förenklad beskrivning. Flera av de inblandade partirepresentanterna sade både under och efter fredagens presskonferens att Migrationsuppgörelsen inte var tillräcklig, att mer säkerligen kommer att behövas etcetera.

De nöjda kommentarer som hördes gällde sällan att man ”löst” den stora utmaning landet står inför (vilket framgick med all önskvärd tydlighet i SvD:s dystra intervju med statsministern häromdagen), utan uttryckte snarare nöjdhet man lyckats peta in lite egna politiska käpphästar när man ändå var i förhandlingstagen. Således kunde Centerpartiet sockra det i centerkretsar beska budskapet om tillfälliga uppehållstillstånd med framgången avdrag för it-tjänster (RIT) och så vidare.

Grad av nöjdhet behöver med andra ord inte säga mycket alls om huruvida kompromissen i slutänden blev konstruktiv eller ”rätt”, utan kan lika gärna handla om att man tyckte att man blev utan socker när man väl rest sig från förhandlingsbordet.

Så vems eftersmak blev mest besk? Tja, ska man tro den socialdemokratiske malmöiten Daniel Wolskis artikel i Dagens Arena är resultatet för S inget mindre än ”en socialdemokratisk kapitulation”.

Att alla kommuner måste ta sitt ansvar väger inte tungt nog i den socialdemokratiska sockerskålen, menar Wolski och räknar upp regeringens förlustpunkter, inte minst de som hör arbetsmarknaden till och menar att S härigenom har öppnat den svenska arbetsmarknaden för lönedumpning och utbyggnad av etnifierade låglönesektorer. Partiet får även en släng av sleven för utbyggnaden av ROT.

Att dessa punkter räknas till Allianspartiernas vinstkonto står utom tvivel förstås, men det finns annat där regeringens politik får stöd, varav ett nämns i en debattartikel här på Dagens Samhälle i dag, nämligen det faktum att de borgerliga partierna ställer sig bakom kommmunstödet för bostadsbyggande.

En annan passage i uppgörelsen är inte helt tydlig, men skulle kunna tolkas som en sked socker på Socialdemokraternas hög. Det är formuleringen om skolplatser, som lyder enligt följande:

”Friskolor ska ha samma möjligheter som kommunala skolor att ta emot asylsökande och nyanlända elever. Kommuner ska till större del kunna placera elever i andra skolor än de närliggande. Distansstöd för elever på deras modersmål ska utvecklas.”

Friskolornas riksförbund föreslog i Aftonbladet nyligen att undantag i kön ska kunna göras till förmån för nyanlända elever, för att friskolor på så vis ska få större möjlighet att ta emot flyktingbarn.

Undantagen försvåras i dag av att det inte är möjligt att göra undantag från på förväg godkända urvalskriterier. Kravet på att urvalskriterierna ska vara godkända i förväg kallas ”öppenhetskravet” och går ut på att det ska vara känt utifrån vilka kriterier som friskolornas kösystem fungerar.

Ska man förstå Migrationsuppgörelsen rätt kommer Ulla Hamilton och Friskolornas riksförbund bli bönhörda och få en större andel av nyanlända flyktingar framöver.

Men, kanske inte på det sätt som de själva föreslagit? Av den luddiga formulering jag citerar ovan att döma siktar uppgörelsen snarare på ett system där kommuner helt enkelt får större möjligheter att placera elever i andra skolor än de kommunala, dvs friskolorna?

En sådan ordning skulle nog med fog kunna kallas en socialdemokratisk ”win”. Om det nu är så man ska tolka passagen? Det är svårt att dra några säkra slutsatser av de korta meningarna.

De politiker som deltog i snickrandet på uppgörelsen – eller andra hugade experter på området – är hjärtligt välkomna med sin syn på saken i debattform!

Sanna Rayman, Debattredaktör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev