Emma Wange: Nu eller aldrig – sätt ljuset på kommun- och regionvalen

Om ett år befinner vi oss mitt i valrörelsen. Men än finns tid att fundera över vilka valfrågorna ska bli och hur man bäst når ut till väljarna med sina budskap. För partierna som kandiderar i kommun- och regionvalen detta arbete mer än angeläget. 

Val efter val rankar väljarna kommunernas och regionernas kärnområden vård, skola och omsorg högt på listan över de mest brännande frågorna. Men det är långt ifrån alla väljare som inser att det är i kommunernas och regionernas fullmäktige – inte i riksdagen – som de viktigaste besluten om dessa kärnområden fattas. 

Riksdagspolitikerna gillar dessutom att spinna sin valrörelse kring de ämnen som engagerar väljarna mest. Vården, skolan och omsorgen är givna ämnen. Med tanke på det vanskliga parlamentariska läge som råder kommer partierna att försöka vinna så många politiska poäng de kan på dessa frågor – allt för att jaga så många mandat som möjligt. 

Så kommer då kommun- och regionvalen – som vanligt – att hamna i skuggan av riksdagsvalet? Inte nödvändigtvis. Det finns något som skiljer valrörelsen 2022 från dem vi är vana vid. Pandemin har fått många väljare att inse att kommunerna och regionerna spelar en viktig roll för att få samhället att fungera. 

I DS artikel framgår också att såväl forskare som företrädare för flera lokala partier tror att turbulensen i rikspolitiken kan gynna lokala partier. Lokala partiers nätverk har tagit fram en animerad film som förtydligar att väljarna har makten att rösta på ett parti nationellt, ett annat i regionen och ett tredje i kommunen.  

Det är en metod för att få väljarna att få upp ögonen för att det sker tre separata val andra söndagen i september 2022. Men det kommer naturligtvis att kräva mer jobb än så. För att skapa momentum måste man först ta sig uppför en brant backe.

När det gäller regionvalet har det länge befunnit sig i skuggan av riksdags- och kommunalvalen. Det har därför kallats det glömda valet. Många väljare vet inte riktigt vad regionerna gör, vilka regionpolitikerna är eller vilken politik de företräder. 

I ett stort antal kommuner förs visserligen en aktiv och livlig politisk debatt som återges i lokalmedia. En majoritet av väljarna känner till flera av sina egna kommunpolitiker och vet på ett ungefär var de tycker. Men i takt med att medias bevakning minskar på många håll i landet erbjuder lokalmedia inte partierna samma möjligheter att nå ut med budskapet.

Arbetet med att identifiera fungerande kommunikationsvägar måste därför börja nu – för det tar tid att hitta väljarna och förstå hur de bäst tar till sig information.

Men mycket kan hända på ett år. Särskilt om man är villig att kasta gamla strategier i papperskorgen och våga börja jobba på ett helt nytt sätt för att möta väljarna där de är. 

Det saknas onekligen inte ämnen att diskutera eller problem att lösa: Hur ska kvaliteten i vården och omsorgen långsiktigt kunna stärkas? Hur ska skolan kunna leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag? Hur ska kompetensförsörjningen säkras och hur ska det hela finansieras? 

I pandemins spår blir svaren på dessa frågor än mer angelägna.