Örjan Björklund: Kievborna trodde inte heller att kriget skulle komma

Det är strålande vackert när jag går över Västerbron på väg mot jobbet. Till höger om mig badar Strömmen och centrala Stockholm i solljuset – en vy som man nästan aldrig kan se sig mätt på. Tanken på att jag någon gång när jag tar mig den här vägen skulle kunna komma att se sönderbombade hus på Norrmälarstrand eller rökpelare stiga upp från regeringskvarteren i city har aldrig slagit mig. 

Att det ska hända tror jag inte nu heller. Men den här morgonen på bron, med radionyheternas rapporter från kriget i Ukraina i hörlurarna, inser jag plötsligt att även många Kievbor som från någon av broarna över floden Dnepr tittat ut över sin vackra stad nog heller aldrig trott att den skulle anfallas på det sätt som nu sker. 

Rysslands blodiga aggression mot Ukraina är inne på sin andra vecka. Det finns få tecken på att kriget snart ska ta slut. Tvärt om, striderna intensifieras och ukrainarna bjuder starkt motstånd. Nära två miljoner människor har redan flytt, mestadels kvinnor och barn. Några tusen av dem har hittills kommit till Sverige, där kommuner nu förbereder sig på att ta emot fler.  

Även Sverige och vi svenskarna har påverkats en del av kriget. Inte bara genom att vi försöker ställa upp för Ukraina, skickar förnödenheter och skänker pengar till hjälporganisationer. Inte bara genom sjunkande börser som påverkar vårt sparande eller genom skenande el- och drivmedelspriser. Plötsligt googlar vi också skyddsrum som aldrig förr och var och varannan man känner börja köpa konserver, vevradio, trangiakök och vattendunkar.

I många av landets kommuner pågår nu ett arbete med krisberedskap och det civila försvaret. DS beskriver hur Göteborg ser över sin krigsorganisation, vilket innebär att fundera på hur samhällsviktig verksamhet i händelse av väpnad konflikt ska prioriteras och civilbefolkningen skyddas. Vi berättar även hur MSB i en rapport som kom för en tid sedan i olika scenarier beskriver hur en attack mot Sverige skulle kunna gå till. Likheten med vad som skett och sker i Ukraina är påtaglig. 

Kommunerna och räddningstjänsten har en viktig roll i händelse av stora kriser eller krig. Hur det står till med deras beredskap kommer vi på DS att fortsätta att granska. Precis som hur EU:s så kallade massflyktsdirektiv, som nu aktiverats, påverkar kommuner och deras flyktingmottagande.  

Här finns många frågor. Som exempelvis den om vilka kommuner som kommer att vara med och ta emot flyktingar denna gång? Kriget och flyktingvågen kommer troligen att göra det följer med ytterligare ett antal frågor fram till valet i höst. Här är några av dem: Har vi öppnat våra hjärtan igen? Är det inte fullt i Sverige längre? Har det blivit lättare att välja mellan Biden och Putin?