Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Intrång, ockupation, äganderätt, allemansrätt?

En övergiven bil som står och rostar är svår att bli av med i första taget. Man kan inte forsla bort andras egendom hur som helst. Men syns det en liten pöl olja under bilen blir ärendet genast prioriterat och bilen förflyttas raskt ur allmänhetens åsyn. Så förklarade åtminstone en jurist på kommunal nivå trumffaktorn i miljöbestämmelser för mig. Sådant som är miljöskadligt har ofta prioritet och kan ibland gå lite snabbare än andra processer och ärenden i den kommunala byråkratin.

Publicerad: 29 september 2015, 11:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Kanske var det därför Malmö stad gick den vägen när de försökte få bukt med det stora EU-migrantläger som etablerats på en tomt i staden? Oavsett bevekelsegrunder så gick staden bet och nu befinner vi oss i en smått märklig situation. Privatägd mark har ockuperats och bebos av obehöriga personer, vilket för de flesta ter sig som uppenbart olagligt. Men när saken når domstol så är det överhuvudtaget inte ett brottsmål som prövas. Nej, ut ur samhällsmaskineriet trillar istället en dom från mark- och miljödomstolen i Växjö – som enligt rubrikerna beslutar att lägret ”får” vara kvar.

Rent juridiskt är det dock inte rätten att ”få” vara kvar i största allmänhet som är prövad. I det avseendet blir rubrikerna nog lite missvisande. Nej, det som har prövats är snarare huruvida Malmö kommuns försök att få bort lägret ”bakvägen”, via miljöförvaltningen, var särskilt listigt. Det var det inte, vilket sänder frågan tillbaka till ruta ett: Kan obehöriga ockupera och/eller bebo privat mark utan att myndigheterna gör någonting åt det?

Den frågan väntar fortfarande på sitt svar. Sydsvenskan beskriver nu förra veckans SVT-skildring av turerna i Malmö som ”en symbol för svenska myndigheters villrådighet” och polisen i Malmö bedyrar att de absolut skulle agera om någon bosatte sig på en privatpersons gräsmatta.

Som skäl till att fallet i Malmö har blivit komplext anges nu bland annat en ansträngd situation för Malmöpolisen i samband med alla sprängdåd under sommaren. Lägret i Malmö bör ses som ett specialfall, snarare än ett fall av oklarhet och villrådighet.

Det förklarar emellertid inte exemplet med sommarstugan i Bergslagen, som även det figurerade i SVT häromveckan. Måhända att Malmösituationen är speciell, men inte bara där framstår de rättsliga lägena som konstant oklara.

Varför, till exempel, blir identifikation ständigt en knäckfråga i de här fallen? Hur har det till exempel fungerat i andra fall då hus har ockuperats av olika grupper – måste ockupanter leggas och identifieras var och en för sig innan de avhyses då? Visste till exempel polisen namn och personnummer på samtliga ockupanter i Högdalen innan avhysningen inleddes i juni i år? Om inte, varför behövdes det inte då?

Kanske är fallen totalt ojämförbara. Kanske innebär frånvaron av hus på Malmötomten att man inte kan se jämföra situationen med som ockupation eller olaga intrång – vad vet jag? Allemansrätten har tidigare varit uppe och snurrat i debatten här på Dagens Samhälle, liksom resonemang kring äganderättens grundlagsskydd.

Säkerligen kan det finnas vinklar och paragrafer här som vi lekmän inte ser, medan åter andra inlägg kanske snarare är irrbloss för diskussionens förutsättningar att fortgå rationellt. Desto större anledning då att fler jurister som kan frågorna deltar i den här debatten och adderar pedagogik och klarhet. För just nu framstår det hela som ganska oklart ur ett medborgarperspektiv.

Så, jurister! Vi tar gärna emot artiklar som kastar ett förklaringens ljus över dessa frågor. Just nu irrar debatten i cirklar.

Sanna Rayman, Debattredaktör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News