Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Går det så går det-politik håller inte

Publicerad: 18 november 2022, 12:05

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

”Den levande generationen bör ej förstöra vad de tidigare generationerna hopbragt till de efterlevandes gagn.” Särskilt tydligt är det kanske inte, men nog är det en elegant formulering från 1953 års kommunallag om målet för den ekonomiska hushållningen.

Ämnen i artikeln:

KlimatEkonomiVälfärd

Örjan Björklund

ob@dagenssamhalle.se


Lika snygg var inte den betydligt färskare formuleringen kring några andra mål, men ”gör vi inte det så gör vi inte det” löd ju finansminister Elisabeth Svantesson (M) lakoniska svar på en fråga i SvD om vad det innebär om Sverige inte till 2030 når de klimatmål hon själv – till de efterlevandes gagn – varit med och beslutat om. 

Jag försöker intala mig att det var en olycklig formulering i stunden, för vi har väl alla läst att halterna av de tre viktigaste växthusgaserna i atmosfären nådde nya rekordnivåer förra året. Att glaciärerna krymper i rekordtakt. Att havsnivåerna stiger snabbt, haven blir allt varmare, extremväder vanligare och att de senaste åtta åren är de hetaste som uppmätts. Det där fastslår ju senast World Meteorological Organization en ny rapport till FN:s klimatmöte COP27 i Sharm el-Sheikh, som pågår för fullt. Forskare menar att vi är på väg mot en temperaturhöjning på en bra bit över 2 grader, om inget drastiskt görs nu. Det skulle innebära betydande risk för allvarliga dominoeffekter och stora försämringar för människor, ekosystem – och liv. 

I kommuner och regioner är det nu bara på ett knappt trettiotal ställen som de politiska styrena inte är klara, och som vanligt efter ett val är det en hel massa nya människor som besätter platserna i såväl fullmäktigeförsamlingar som nämnder. En del av dem kanske tror att klimatförändringarna är något som forskare hittat på, andra på värre tokigheter än så. De allra flesta är dock mer eller mindre vanliga medborgare och alla vill de vara med och fatta viktiga, stundom svåra beslut om exempelvis skolor, vård, vägar, äldreboenden, miljöfrågor, stadsplanering, fritid, avloppsrör och omhändertaganden av barn som far illa. 

Men grunden för all den välfärd som politikerna i en kommun eller region är satta att sköta är – den kommunala ekonomin. Förstår man inte grunderna för den blir resten ännu svårare. Vad bygger egentligen en kommuns ekonomi? Vad betyder balanskrav och målet om god hushållning? Hur fungerar utjämningssystemet och varför finns det?  

Svaret på dessa frågor och andra kommer du att få i Dagens Samhälles ekonomikurs för förtroendevalda. Den är gjord av vår reporter Måns Wikstrand, och det finns få inom Mediesverige som kan mäta sig med hans kunskaper i ämnet kommunekonomi. DS har tidigare gett ut hans uppskattade ”Politikernas ekonomibok” i några upplagor, men den här gången blir det en hel artikelserie som inom kort lanseras på dagenssamhalle.se. Den borde alla politiker läsa, jag tror att det faktiskt vore till de efterlevandes gagn. 

LÄS MER:

Drygt 260 styren klara – här är kommunerna där det går trögt

Goda exemplen – så gör kommuner för att rädda våtmarkerna

Så påverkar Tidöavtalet kommuner och regioner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev