Christina Kennedy: Från skolpolitiker till friskolekoncernens ledning - vilka kliv i karriären är okej?

De som påverkar politiker är inte sällan dem som tidigare varit politiker själva. Det visar en stor kartläggning som Dagens Samhälle genomfört med branschtidningskollegan Resumé och som ni läsare får börja ta del av denna vecka. 

Att det finns kommunicerande kärl mellan kommuner, regioner, regeringskansli och påtryckarbranschen, om man kan kalla den så, känner många till. Men mer exakt hur ser strömningarna mellan olika politiska församlingar och politiskt tillsatta tjänstemannapositioner till PR, public relations, och PA, public affairs, ut? Det är vad Dagens Samhälle och Resumé nu fokuserar på.

Det är inte längre det vanligaste att en lokförare, undersköterska eller för den delen vd gör ett fyra- eller åttaårigt inhopp i politikens värld för att därefter återgå till sitt grundyrke. För politiker med tunga uppdrag blir det en livsstil att sitta mitt i smeten där allt händer. Många som gillar att göra skillnad vill fortsätta med det, när valperioden eller utredningsuppdraget löpt ut. Att veta hur besluten fattas, med vilka processer och prioriteringar, har blivit en kompetens i sig som många aktörer är beredda att betala dyrt för. 

Vissa politiker som avgår har råd att skapa en period av distans mellan ansvar och lobbying. Andra inte. För ministrar och statssekreterare finns sedan 2018 en reglering om karantän på ett år, men inte på andra nivåer.

Är det rimligt att kunna gå direkt från att fatta beslut och ha tillgång till stora mängder information om skolan i en stor kommun till att ingå i ledningen för en friskolekoncern? Eller politiskt driva frågor om digitalisering av sjukvården som tung regionpolitiker och några månader efter avslutat uppdrag bli konsult för en branschorganisation i samma fält?

Påverkar detta medborgarnas syn på demokratins trovärdighet? Och i så fall hur? Eller bidrar sådana personer till att aktörer på marknaden blir smartare och kunnigare på ett sådant sätt att det i slutändan, genom de varor och tjänster som upphandlas, kommer kommuninvånaren eller patienten till del?

Hittills finns åtminstone ingen starkt blåsande medvind för att skriva in fasta karantänsregler på kommunal och regional nivå, gissningsvis av den enkla anledningen att man då måste betala för det. Det kostar att skapa den sortens sanerande distans, och arvoden till politiker utan uppdrag är ett säkert sätt att bli impopulär bland väljarna. 

LÄS MER: Lista: Public affairs-folket på företag och organisationer 

Att frågan behöver diskuteras står däremot klart när man läser de artiklar som Dagens Samhälle och Resumé kommer att publicera de närmaste veckorna. Den fjärde statsmakten, om man vill använda det uttrycket, växer. Och så här inför valet funderar många på var de vill verka vid samma tid nästa år.  

Hur känns det att vara den som gamla kollegor ringer till för att ”ta en lunch”? Värdefulla inspel eller tidskrävande påverkan utan vikt? Dela gärna dina tankar om vad påverkanssektorn har för betydelse i frågorna som din kommun eller region har ansvar för!  

LÄS MER: Lista: Före detta och nuvarande politiker i skolbranschen 

LÄS MER: De lär kunderna hitta rätt i kommunhusen - ”Framtiden för public affairs är god”