Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Redaktionskrönika

Fint väder i ekonomin?

Tidigare i år bloggade jag om hur migrationsfrågan har en förmåga att fungera som katalysator för oenighet, det vill säga konflikter i syn på migrationen driver fram splittring också i synen på helt andra samhällsproblem eller politikområden.

Publicerad: 7 december 2015, 14:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Temat för just den bloggposten var en uppflammad inomborgerlig debatt kring brottslighet. En redan våldsam sommar, inte minst i termer av gängvåld i våra större städer, hade nyss kulminerat i knivattacken på IKEA. I en artikel i Dagens Nyheter skrevs att Sverige är tryggare än någonsin – ett budskap som i det läget gick på tvärs med mångas upplevelse.

Debatt uppstod. Flera debattörer framhärdade i att otryggheten ökat, bland annat genom att lyfta fram anmälningsstatistik som en relevant indikator. ”Statistikförnekelse”, fastslog DN på ledarplats och kopplade ihop fokus på dylika indikatorer med invandringsmotstånd. (Sedan dess har Dagens Nyheter emellertid nyanserat bilden, via en kartläggning av det dödliga våldet hittills i år.)

Under helgen har ett annat politikområde krockat med migrationsfrågan – närmare bestämt ekonomin och hur man ska se på den. Även denna gång emanerar oenigheten från Dagens Nyheters ledarsida, på vilken Peter Wolodarski i helgen hyllade svensk ekonomi.

Tillväxtsiffrorna ser fina ut, noterade chefredaktören och beskrev Statistiska Centralbyråns nationalräkenskaper för tredje kvartalet för läsarna. Och det var inget fel på siffrorna, alls icke. Upp jämfört med samma kvartal förra året och bättre än i Finland.

”Någon nationell undergång är för närvarande inte i sikte”, förklarade Wolodarski och berättade sedan om hur denna spaning motarbetats på Twitter av personer som haft andra tolkningar av BNP-siffrorna än han själv.

Sedan dess har synen på ekonomin debatterats frenetiskt i sociala medier och Wolodarski har, nästan som i en uppföljare till brottslighetsdebattens ”statistikförnekare” menat att den som framför alternativa tolkningar av BNP-siffrorna helt enkelt inte tror på dem, vilket förstås inte är riktigt samma sak. Tydligt är emellertid att man kan se samma grunddrag i debatten som uppstått efter nämnda ledare som var närvarande i den debatt som uppstod om brottsligheten i somras.

Ena sidan förordar ett ljusare sinnelag, medan den andra pekar på molnen vid horisonten. Och som vanligt är migrationsfrågan det som driver oenigheten. Skillnaden är möjligen att om denna katalysator förut verkade lite mer i det fördolda, så är det nu mer uppenbart vilka diskussioner som påverkas som starkast av flyktingkrisen.

I fallet ekonomi var det för övrigt också mer än SCB-siffror som presenterades förra veckan. I fredags publicerade också Finansdepartementet en delrapport till Långtidsutredningen om vilka utmaningar de offentliga finanserna står inför på området migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser.

En av rapportförfattarna, Lennart Flood professor i nationalekonomi, förklarade i Sveriges Radio att ”vi en period med en ganska dyster framtid när det gäller möjligheten att finansiera den offentliga sektorn”. (Den andre författaren, fil.dr Joakim Ruist skriver för övrigt på temat i vår senaste Perspektiv-artikel, läs gärna den här.)

Rapporten slår i korta drag fast att framför allt två saker har stor påverkan på de offentliga finanserna framöver. Det ena är den åldrande befolkningen, det andra är flyktinginvandringens kostnader. Om saker och ting fortsätter att se ut ungefär som idag, det vill säga om vi inte förlänger våra arbetsliv och om integrationen inte tar ett rejält kliv uppåt så bör vi förvänta oss växande underskott från 2020 och en bra bit in på 2030-talet.

Samma bild syns idag när Sveriges Radio rapporterar om sin kommunenkät, i vilken en ljus dagsfärsk bild av kommunernas ekonomi framträder , samtidigt som bilden på längre sikt ser betydligt mörkare ut, eller – som SKL väljer att formulera det: ”glädjen är kortvarig”.

Även Magdalena Andersson förhåller sig ganska stram till de överskott som just nu syns och påtalar i stället att de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet ”än så länge ligger på staten, men kostnaderna kommer också att nå kommunerna”.

Många saker kan stämma samtidigt. Vi kan ha ett fint tredje kvartal jämfört med förra årets dito, och trevliga överskott i kommunerna – och ändå stå inför mörka moln och branta stup. Inte ens om vi erkänner stupens och ovädrens existens måste allting vara förlorat. Såväl raviner som väderomslag kan hanteras, om man gör på rätt sätt.

I den rapport som Finansdepartementet släppte i förra veckan finns förstås alternativa scenarier till redan nämnda ”underskott en bra bit in på 2030-talet”.

Ett sådant scenario är att vi börjar jobba mycket längre och att utrikesfödda kommer i arbete i långt högre utsträckning än i dag. I ett sådant scenario kan vi rentav förvänta oss överskott. I sådana scenarier brukar tillväxten för övrigt också se trevlig ut, apropå BNP.

Klart är emellertid att det ter sig oklokt att i dag framhärda i att inga stup och väderomslag finns eller att det är förnekelse av dagens fina väder att peka ut moln. Debatten borde nog snarare handla om hur vi ska hantera dem.

Hur snart måste någonting göras?, frågar Sveriges Radio professor Lennart Flood. Och svaret säger oss någonting, det gör det faktiskt. Hittills har vi kunnat tala förhållandevis svävande om hur integrationen måste bli bättre. Visst har vi sagt måste, men det har inte varit akut, utan abstrakt. Nu närmar vi oss en punkt där det faktiskt handlar om tidsfrister. Så här svarar professorn:

– Det viktigaste är att ha den politiska insikten och starta det arbete som behövs för att lägga om kursen. Men det är inte så att det kommer att hända någonting dramatiskt 2016 eller 2017.

Det är inte utan att man emotser debatten om SCB:s nationalräkenskaper för tredje kvartalet 2018 med viss spänning. Vilket väder har vi då?

Sanna Rayman, Debattredaktör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev