Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Karin Lundahl: Blir läxan någonsin jämlik?

Det blev ingen ny Pisa-chock i veckan. Men båda politiska lägren gavs varsitt slagträ. Vänstern lyfte klyftorna och Liberalerna skar upp prinsesstårta.

Publicerad: 8 december 2016, 07:29

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


OECD pekar på att ojämlikheten ökar i svensk skola. De högpresterande gör bättre ifrån sig – medan de med sämst förutsättningar klarar sig sämre. Skolan ser inte längre ut att klara sitt kompensatoriska uppdrag. Och jämlikheten som varit ett svenskt signum, suckar vissa.

Här i Dagens Samhälle spåddes resultatet i förväg. Skoldebattören Jenny Maria Nilsson förklarade ett förmodat lyft med medelklassföräldrarnas iver att läsa läxor med sina barn. Så kan vi inte ha det, påpekade hon, det är i skolan lyftet måste ske.

Alliansens ”läxrut” gick ganska snabbt i graven efter att den nuvarande regeringen tog över. Att genom skattesubvention kunna köpa sina barn bättre förutsättningar i skolan ansågs inte förenligt med den röda politiken.

I stället valde regeringen att satsa extra på statligt stöd till skolor som erbjuder elever läxhjälp utanför skoltid. Pengapotten växte från 23 till 350 miljoner. Tusen kronor per elev som erbjuds stödet.

Mer jämlikt? Det tål att ifrågasättas. När Dagens Samhälle i våras granskade Skolverkets utbetalningar visade det sig att många kommuner inte sökt bidraget och att en hel del pengar, 70 miljoner, blev över. Internationella Engelska skolan sökte för alla sina elever och fick mest: 18,4 miljoner.

Nyligen visade SvD:s granskning att det statliga bidraget inte går till mest behövande skolor. I Stockholm är det till exempel de som har sämst resultat som söker minst pengar – medan skolor med de bästa eleverna söker mest.

Trots att regeringen vill att pengarna ska prioriteras till skolor med låga resultat. Man kan anta att den inte är alldeles nöjd med utfallet.

Kanske är det dags att slopa läxorna helt? En fråga som länge drivits från vänsterhåll.

I Skolvärlden går att läsa om engelskläraren Pernilla Alm i Nacka som slutat med läxor. Och sedan dess har elevernas resultat gått upp, hävdar hon.

”Läxor passade bara vissa och det var alltid samma elever som gjorde dem. Resten av barnen hamnade efter”, säger hon.

Debatten om läxornas vara eller icke vara lär fortsätta. Och i svallvågorna av Pisa och den ökande ojämlikheten kan man gissa att regeringen ser över utbetalningen av läxpengen.

Kanske behövs en parameter som tydligare tar hänsyn till sannolikhet att lyckas i livet?

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Karin Lundahl

Webbredaktör

kl@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News