Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Åtta frågor till FI – om biljettpriser på flyget, kvinnliga proffsligor och en demonterad säkerhetspolitik

Det ser ut som att Feministiskt initiativ under den färgstarka och ytterst skickliga Gudrun Schymans ledning blir x-faktorn i EU-valet 2014. Alltså den heta fråga som inte gick att förutse, och som kullkastar en hel del av den strategiska valplaneringen hos de etablerade partierna, men även hos medierna och de politiska reportrarna. Låt mig därför ta FI:s framgångar i opinonsmätningarna på allvar, och formulera åtta frågor att ställa till företrädare för Feministiskt initiativ. Frågorna baseras på partiprogrammet För en feministiskt politik antaget vid kongressen 5-7 april 2013.

Publicerad: 10 maj 2014, 10:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


1) I partiprogrammet avdelning I.2 Sport och fritid står under punkt 31 (sidan 46) följande: ”Fi ska verka för att Sverige får en kvinnlig proffsliga inom ishockey och fotboll.”

Fråga: Ska skattebetalarna lägga grundplåten till de här två proffsligorna?
Om svar ja, följdfråga: Hur mycket, och varför då? Finns det inte bättre saker att lägga skattepengarna på just nu?
Om svar nej, följdfråga: Hur hade ni då tänkt att det skulle gå till, rent konkret? Det är väl inte de politiska partierna i riksdagen som styr över den svenska idrottens dagliga tävlingsverksamheter samt spel- och seriesystem?

2) I partiprogrammet avdelning J.1 Transporter står under punkt 24 (sidan 48) följande: Fi ska verka en förändring i priser så att det alltid är billigare att åka tåg än ta bil eller flyg inom Sveriges gränser.

Fråga: Hur ska det här genomföras, rent konkret? Riksdagen sätter inte priserna på enskilda tåg- eller flygbiljetter, lika lite som de 349 ledamöterna bestämmer hur mycket olika slags leksaker ska kosta, när priserna på dessa jämförs med varandra. Kräver inte den här politiken, som alltså ska garantera att det alltid är billigare att åka tåg, än flyg eller bil, att prisstopp och en total prisreglering införs på samtliga biljetter i hela det svenska transportsystemet? Och varför nämns inte bussen som ett transportmedel i ovanstående punkt? Bussar börjar allt mer ersätta tågresor även på längre sträckor mellan olika svenska städer, just därför att de är så konkurrenskraftiga i pris. Ska även bussbiljetterna fördyras jämfört med priset på en tågbiljett?

3) I partiprogrammet avdelning O En feministisk syn på säkerhet står följande avslutande textrader sist i det inledande avsnittet (sidan 67): ”Feministiskt initiativ strävar efter att demontera hela den traditionella säkerhetspolitiken och istället fokusera på begrepp som exempelvis hållbar fred, kroppslig integritet, frihet att agera samt kvinnors, mäns och transpersoners rätt och frihet att vara autonoma individer i livets alla faser och rum.

Fråga: Hur stärker en helt demonterad traditionell svensk säkerhetspolitik Sveriges möjligheter att bidra till en lösning av Krimkrisen, där Ryssland i praktiken startat ett krig med Ukraina och militärt ockuperat delar av landets territorium?

4) I avsnitt D.1 om Förskola och fritidshem är sjunde punkten formulerad på följande sätt (sidan 16): ”Konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra förskolans och fritidshemmens utbildning.”

Fråga: På vilket sätt skiljer sig detta från den pedagogik som förskolans personal och pedagoger arbetar med i dag? Menar ni att barnen som går på förskolan i dag får lära sig att lösa konflikter med handgemäng eller andra våldsamma metoder?

Vidare står det i punkt 1 i samma avsnitt följande: ”Fi ska verka för att utbildningen i förskolan och fritidshemmen får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiskt perspektiv, samt genomsyras av normkritisk pedagogik.”

Den skrivningen kan jämföras med följande regleringstext, hämtad från Läroplan för förskolan Lpfö 98 (skolfs 1998:16) sidan fyra, som alltså styr arbetet i dagens förskola:

Förståelse och medmänsklighet
Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.

Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.

Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.”

Vidare står där på sidan fem följande avsnitt:

Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”

Fråga: På vilket sätt kommer FI:s politik rent konkret att förändra målen för, och arbetet i, förskolan när den politiken jämförs med den nu gällande läroplanen Lpfö 98? Och om det inte blir någon praktisk skillnad, hur kommer det sig då att FI som första punkt i sitt partiprogram i avsnittet om förskolan skrivit in ett krav som i realiteten inte förändrar eller betyder någonting alls?

5) Apropå transporter och det stundande EU-valet återfinns följande krav i punkt 38 och 39 (sidan 79) under avsnittet Q.2 Feministisk politik i EU: Fi ska verka för att resurser satsas på utbyggande av kollektivtrafik, särskilt tåg och spårvagnar och förbud av flygtrafik på korta sträckor införs. Fi ska verka för att det satsas på transporter på tåg och båtar och att restriktioner för transporter med lastbil införs.

Fråga: Exakt vid vilket avstånd tänker FI förbjuda flygtrafik? Vad innebär begreppet korta sträckor? Hur ser definitionen på en sådan ut? Gäller förbudet både personflyg och fraktflyg? Och vad betyder det rent konkret i vardagen att det ska införas restriktioner för transporter med lastbil? Hur kommer de sistnämnda restriktionerna påverka alla de stora och små företag som varje dag i sin verksamhet är beroende av fungerande lastbilstransporter?

6) I avsnittet om grundskolan finns följande krav inskrivet (sidan 17, punkt 43): ”Fi ska verka för att alla skolor ska erbjuda ett veganskt alternativ till alla som önskar detta, samt att alla skolor inför köttfria måndagar.”

Fråga: På vilket sätt förbättrar köttfria måndagar kvaliteten på undervisningen i skolan?

7) I avsnitt D.5 Universitet/högskola och forskning formuleras i två punkter följande krav (sidan 19 och 20):

80 Fi ska verka för en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv. 95 Fi ska verka för att stärka intersektionalitetsperspektivet i tilldelningen av forskningsmedel.”

Fråga: Hur mycket pengar handlar det konkret om? Varifrån skall dessa resurser tas, inom den nuvarande budgetramen för den högre utbildningen, eller avser ni att förstärka utbildningsdepartementets budget för att nå dessa båda mål? Kan det konkret handla om att till exempel minska antalet platser på civilingenjörsutbildningar som har en klar dominans av manliga studenter, till förmån för till exempel en utökad satsning genusvetenskapliga kurser, utbildningar och forskning?

8) Så en avslutande fråga om också anknyter till partiprogrammets avsnitt om högre utbildning och forskning. Punkt 93 sidan 20 lyder som följer: ”93 Fi ska verka för att personer som avlagd doktorsexamen ska kunna ansöka om forskningsmedel hos statliga forskningsråd (som VR, FAS, Riksbanken) utan att behöva bifoga ett signerat bekräftelse från prefekten för framtidsförvaltare institution.

Fråga: Är inte det här ett ovanligt detaljerat krav på vad som i praktiken är något på låg verkställighetsnivå långt ute i organisationen, och därmed också en fråga för forskningsvärlden och forskningsadministrationen själv att hantera? Varför har ni plötsligt blivit så detaljerat operationella avseende just detta krav i partiprogrammet, när ni i praktiken inte är det inom något annat politikområde som avhandlas i partiprogrammet?

Andreas Henriksson, Debattredaktör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev