Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Emma Wange: Att minska it-krånglet är lättare sagt än gjort

Äntligen! skulle man ha kunnat utropa i dessa Nobeltider, när regeringens Välfärdskommission meddelade att det ska inledas förhandlingar om en ”förvaltningsgemensam digital infrastruktur för välfärden” (DS debatt 2/12).

Publicerad: 10 december 2020, 06:46

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Men det är ändå bättre att ta det säkra före det osäkra och vänta med hurraropen tills det åtminstone går att skönja konkreta resultat.

För hittills har samsynen kring välfärdens digitalisering varit minst sagt skral.

Särskilt tydligt har detta varit inom sjukvården. Det saknas exempelvis ett nationellt elektroniskt journalsystem. I stället har varje region egna system som inte alltid kommunicerar med varandra ens inom den enskilda regionen. Inom vården faxas fortfarande information.

Det saknas även standardiserade begrepp och termer i de olika journalsystemen. Det som betyder en sak i en region kan därmed ha en annan betydelse i ett annan region. Något som ökar risken för vårdskador.

2014 inledde visserligen Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne ett samarbete som syftade till att de gemensamt skulle upphandla ett system för ”en sammanhållen digital vårdmiljö”. Det vill säga att relevanta uppgifter ska kunna följa med patienten genom hela vårdkedjan – vilket inte sker med automatik i dag. 2016 lämnade dock Region Skåne samarbetet. Därefter har Region Skåne och Västra Götalandsregionen – i separata processer – upphandlat system från samma leverantör, medan Region Stockholm har valt att skjuta upp upphandlingen på grund av pandemin.

Stora, komplicerade upphandlingar som de här tar tid. Men exemplet visar både på hur svårt det är för regionerna att enas och hur lång tid det kan ta innan it-krånglet i välfärden kan minska. I synnerhet som målet för de kommande förhandlingarna är ambitiöst: ”en gemensam syn på mål, takt, finansiering och ansvar för utveckling och förvaltning av samt anslutning till en gemensam digital infrastruktur”.

Fungerande system är dock endast den ena halvan av myntet när det kommer till välfärdens digitalisering. Den andra handlar om hur alla medborgare ska kunna ta del av de framsteg som görs. I en debattartikel i DS (3/12) konstaterar Statens servicecenters generaldirektör att många av besökarna på deras kontor befinner sig i ett digitalt utanförskap. På DN Debatt konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (2/12) att det behövs alternativa kontaktvägar till myndigheter för dem som inte kan eller vill vara digitala. Enligt Internetstiftelsen handlar det om cirka 6 procent av den svenska befolkningen som uppger att de inte använder internet varje dag, eller över huvud taget.

Klyftan mellan dem som befinner sig i den digitala välfärden och dem som befinner sig utanför riskerar dessutom att vidgas i takt med att allt fler tjänster digitaliseras.

Hur fler ska kunna ta del av den digitaliserade välfärden är därför en fråga som borde prioriteras lika högt som en ”förvaltningsgemensam digital infrastruktur”.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Emma Wange

Debattredaktör

ew@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev