Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Redaktionskrönika

Christina Kennedy: Alla kontroverser ett kvitto på hur viktig konsten är

Dagens Samhälles redaktion har gnuggat geniknölarna för att minnas alla kontroverser kring konst som kommunala och regionala politiker haft synpunkter på. Och det finns många.

Publicerad: 17 juni 2021, 08:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Bort med fingrarna från kulturen är slutsatsen i en ny rapport, konstaterar chefredaktör Christina Kennedy.

Foto: Dagens Samhälle


Ämnen i artikeln:

Kulturpolitik

Konst ska uppröra och beröra. Kultur ska bekräfta och utmana. I Järfälla gjorde en trärelief just det för två år sedan, faktiskt så till den milda grad att den plockades ned från väggen. Konstverket av Lenny Clarhäll har namnet ”I Amelins anda” och är en tolkning av arbetarkonstnären Albin Amelin, vars verk tidigare funnits i Järfälla kommunhus men blev stulet. 

När Lenny Clarhäll på 1980-talet skapade ersättningsverket hördes också protester, berättade konstnären i en intervju med lokaltidningen Mitt i Järfälla för två år sedan. En moderat politiker tyckte redan för 30 år sedan att tavlan borde bort, och kritiken antog sådana proportioner att konstnären till sist tröttnade och erbjöd sig att köpa tillbaka det han skapat. Så blev det emellertid inte. Snabbspolning fram till 2019 då kommunstyrelsens ordförande Emma Feldman (M) får med sig resten av ledningen på att ta ned reliefen från väggen. Det är inte bara motivet som Feldman invänder mot – röda fanor och en detalj med en referens till Karl Marx ”Kapitalet” – utan själva placeringen. Hon menar att det är olämpligt att verket hänger i fullmäktigesalen, en plats där det fattas demokratiska beslut, och ser det som en hyllning till antidemokratiska ideologier.

Den här veckan har Dagens Samhälles redaktion gnuggat geniknölarna för att minnas alla kontroverser kring konst som kommunala och regionala politiker haft synpunkter på. Det finns många. Upprörda känslor kring seriefiguren Tintin skapade en diskussion kring om den sortens litteratur, präglad av upphovsmannen Hergés koloniala synsätt, verkligen hörde hemma på barnavdelningen på kommunala bibliotek. Samma sak med beskrivningen av Pippis pappa, som i senare utgåvor blev omnämnd som söderhavskung.

LÄS MER: Här är kulturbråken vi minns. 

Och när graffitikonstnären Carolina Falkholt fick fria händer att dekorera en 12 kvadratmeter stor vägg i en ny högstadieskola i Nyköping. Någon trevlig utsmyckning inspirerad av närheten till havet, som beställaren hade tänkt sig, blev det inte. Däremot en färgsprakande, böljande, abstrakt nederdel av en kvinnokropp med en vagina i fokus.  

Sölvesborgs kommunfullmäktige röstade igenom ett stopp för inköp av utmanande samtidskonst, till förmån för klassiska och tidlösa verk. 

Listan med exempel kan bli hur lång som helst. Och just kontroverserna och diskussionerna som väcks är ett kvitto på hur viktig konsten är.

I förra veckan landade Myndigheten för kulturanalys utredning ”Så fri är konsten”. Svaret på den implicita frågan tycks vara: inte särskilt. För på alla politiska nivåer – inklusive i kommuner och regioner – förekommer styrning som riskerar att hämma den konstnärliga friheten. Budskapet är enkelt. Bort med fingrarna bara.   

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Christina Kennedy

Chefredaktör och ansvarig utgivare

ck@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

Kulturpolitik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev