Traditionell S-politik lyfter hela landets välfärd

“Den överväldigande majoriteten av medborgarna här i landet håller med oss när vi säger att välfärdssamhället är något fint. Man tycker inte om förslag som försämrar människors trygghet.”

Olof Palmes ord förblir sanna. I de två senaste riksdagsvalen har sjukvården varit väljarnas enskilt viktigaste fråga. Socialdemokraterna måste vara garanten för en väl fungerande sjukvård i hela landet. Vi i S-föreningen Reformisterna är övertygade om att förslag som kraftigt förstärker vanliga människors trygghet vid sjukdom är vad Sverige behöver.

Att välfärden behöver förstärkning är uppenbart. I rekryteringsrapporten från 2018 beräknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att välfärden kommer behöva öka antalet anställda med 200 000 fram till 2026 och därtill kompensera för cirka 300 000 pensionsavgångar. Bara för att möta den demografiska förändringen behöver antalet välfärdsarbetare öka med i genomsnitt 16 procent på 10 år.

Samtidigt utgår prognoserna från SKL ifrån dagens personaltäthet, vilket betyder att behovet i själva verket är mycket större än så. Fackliga organisationer som Vårdförbundet och Kommunal har länge vittnat om en kroniskt underbemannad välfärd.

Resurserna för att klara detta finns, men på fel ställen och i fel fickor. Det går nämligen inte att blunda för att välfärdens tillkortakommanden är en direkt konsekvens av de åtstramningar och skattesänkningar som bland annat gjort att Sveriges ekonomiska ojämlikhet vuxit snabbast i hela OECD de senaste trettio åren. Med samma skattekvot som 1999 hade välfärden i år haft 240 miljarder mer i skatteintäkter att röra sig med. Det motsvarar totalkostnaden för minst 240 000 utbildade och välavlönade välfärdsarbetare.

Men i stället fortsätter Sverige att amortera på en redan historiskt låg statsskuld. Enligt prognoser från Ekonomistyrningsverket och Riksgälden är den offentliga bruttoskulden i detta nu endast dagar från att sjunka under det skuldankare på 35 procent, som Sveriges riksdag beslutat att vi bör eftersträva. Därefter uppstår, utan en enda skatteförändring, ett “reformutrymme” i den offentliga ekonomin på 11 miljarder kronor - i månaden!

Premisserna för åtstramningarna på 1990-talet kan i sig diskuteras – idag är de helt överspelade. I SCB:s sammanställning av hela den offentliga sektorns tillgångar och skulder visar balansräkningen för 2018 inte alls en skuld utan tvärtom en finansiell nettoförmögenhet på 1 178 miljarder kronor.

Ladorna är långt ifrån tomma. De är överfulla. Trots detta är välfärden satt på en decennielång diet.

S-föreningen Reformisterna menar att det är hög tid att vända blad. Nu behövs i stället ett ordentligt välfärdslyft. Vi har därför tagit fram ett genomarbetat förslag på reformbudget, med ett mer progressivt skattesystem, en separat investeringsbudget för att möta de långsiktiga behoven samt satt ett mål om balans istället för överskott för statens löpande finanser. Vi är övertygade om att det är vägen framåt för att klara välfärdens utmaningar.

Vår finansieringsmodell skulle innebära ett välkommet och välbehövligt tillskott på 29 miljarder kronor för landets sjukvårdshuvudmän. 20 miljarder fördelas genom utjämningssystemet. Våra övriga förslag, innefattande bland annat pensionslyft, stärkt sjukpenning och bättre a-kassa, medför ytterligare skatteintäkter om 9 miljarder fördelat på samtliga regioner. För att tala klarspråk: 29 miljarder kronor motsvarar, arbetsgivaravgifter inkluderat, 58 000 undersköterskor med en månadslön på 30 000 kronor.

I tabellen nedan redovisas hur stort tillskott i miljoner kronor som regionerna skulle få och hur många kronor per invånare i regionen detta motsvarar. För den stockholmare som saknar sin region i tabellen kan vi försäkra att våra samlade förslag innebär ökade resurser också för Region Stockholm, men då genom ökade skatteintäkter och inte genom ökade statsbidrag.

tabell

För Västernorrlands del hade vårt förslag inneburit 560 miljoner kronor i utökad ram. Det hade exempelvis fått effekten att regionfullmäktige skulle ges möjlighet att återetablera ett flertal vårdformer vid Sollefteå sjukhus och dessutom kunnat satsa på utvecklad specialisering vid regionens tre sjukhus.

För Norrbottens del hade hela det gigantiska sparpaketet om 359 miljoner kronor 2020 i stället kunnat vändas till en satsning på 319 miljoner kronor. Med detta hade man kunnat göra en stor investering för att motverka personalbristen på regionens hälsocentraler.

I Jämtland-Härjedalen hade man kunnat vända ett sparbeting på 200 miljoner kronor till en satsning på 506 miljoner.

Tillsammans med vårt förslag om att tillföra 59 miljarder kronor mer till kommunerna, 40 miljarder via det kommunala utjämningssystemet och därutöver ökade skatteintäkter för samtliga kommuner på 19 miljarder, hade vi kunnat åstadkomma ett välfärdslyft för hela landet.

Detta är inga fantasisummor. De är fullt finansierade, fullt rimliga och ytterst behövliga reformer för att skapa världens bästa välfärd.

Det är hög tid att stoppa dietkuren för Sveriges sjukvårdsverksamheter. Alla ska kunna få vård av högsta kvalitet. Köerna ska avskaffas och sjukvårdspersonalen ska slippa gå på knäna. Med traditionell socialdemokratisk ekonomisk politik kan vi skapa en bättre välfärd i hela landet.

Markus Kallifatides, ordförande S-föreningen Reformisterna