Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Perspektiv

Så kan rekryteringen till högre studier breddas

Det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval. Men skillnaderna i de utbildningsval som elever gör beror till största delen ändå på hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan. Skolans kompensatoriska arbete behöver därför bli mer effektivt och ske tidigare under elevers skolgång, skriver forskarna Anna Ambrose och Biörn Ivemark.

Publicerad: 11 december 2020, 09:09

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Det är viktigt att eleverna träffar studenter som de kan identifiera sig med för att de ska se studier vid högskolan som ett möjligt val i framtiden.”

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

EleverHögskolanRekrytering

Trots att det svenska utbildningssystemet erbjuder flera vägar till högre utbildning samt har ett av världens mest förmånliga studiefinansieringssystem fortsätter föräldrars utbildningsbakgrund att ha stor betydelse för om ungdomar väljer att studera vidare eller inte. Utbildningsdepartementet menar att det fortfarande är dubbelt så vanligt att barn med högskoleutbildade föräldrar fortsätter mot högre studier som att barn till föräldrar som inte studerat gör det.

Till följd av detta, och det uppdrag som svenska lärosäten har att avspegla den mångfald som finns i samhället i stort, arbetar landets högskolor och universitet med breddad rekrytering. Lärosätena utformar arbetet på olika sätt, men det är vanligt att det genomförs med hjälp av olika typer av mentors- eller studiestödsprogram på skolor där det stora flertalet elever har föräldrar utan högre utbildning.

Under två års tid har vi bedrivit det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Linjen mellan högstadiet och högre utbildning” inom vilket vi med kvantitativa och kvalitativa metoder har studerat ett breddat rekryteringsinitiativ etablerat på ett medelstort svenskt universitet. Initiativet i fråga har pågått under en längre tid med det huvudsakliga syftet att inspirera högstadieelever från studieovana bakgrunder till högre studier. Verksamheten kombinerar en studiestödsverksamhet med andra aktiviteter som drivs av universitetsstudenter vid ett antal högstadieskolor. Utifrån studiens övergripande resultat kan vi lyfta fram en rad framgångsfaktorer med denna typ av initiativ, men även en del utmaningar.

Våra analyser av registerdata visar att elever med studieovan bakgrund på de skolorna där verksamheten har pågått längst har blivit mer benägna att studera på högskolan efter det att arbetet med breddad rekrytering påbörjades vid deras skola. Störst ökning har skett inom tre elevgrupper: elever med studieovan bakgrund som anlänt till Sverige efter skolstart, flickor med utländsk studieovan bakgrund samt pojkar med svensk studieovan bakgrund.

Ökningen i andelen studenter som sedan avslutar tre års högskolestudier har däremot varit mer blygsam, men vi skulle behöva fler uppföljningsår för att uttala oss om detta mer tillförlitligt. Det är mot måttet av en avklarad utbildning och en god etablering på arbetsmarknaden som framgången av ett breddat rekryteringsinitiativ behöver mätas. Hur rekryterade studenter anpassar sig till sina universitetsstudier bör således även vara en central angelägenhet i det breddade rekryteringsarbetet.

I vårt intervju- och observationsmaterial framkommer bilden av att det är viktigt att eleverna träffar studenter som de kan identifiera sig med för att de ska se studier vid högskolan som ett möjligt val i framtiden. Det är i synnerhet det mellanmänskliga mötet med unga vuxna som lyssnar, ser och stöttar eleverna i deras studier som är viktigt.

Vår studie pekar mot att studiestödsverksamheten har en sådan fördel, eftersom den erbjuder ett forum där både elevers attityd till sitt skolarbete och deras utbildningsaspirationer kan påverkas på ett naturligt sätt. För att detta arbete ska bli lyckosamt bör det ske i nära samarbete med skolorna. Sammantaget tyder våra resultat på att ett väl förankrat, gediget arbete med breddad rekrytering kan öka övergången till universitetsstudier, i synnerhet när arbetet kombinerar information om studier och meningsfulla möten mellan elever och studenter över en längre tid.

Våra analyser av enkätdata visade däremot att skolorna med lägst måluppfyllelse oftast hade den högsta andelen elever som uppgav att de ville läsa på universitetet. Det var på dessa skolor betydligt fler elever som ville läsa vidare än som i första hand sökte eller för den delen var behöriga till ett högskoleförberedande gymnasieprogram.

Sådana klyftor mellan aspirationer och studieresultat synliggör den risk som kan finnas i att väcka framtidsdrömmar som riskerar att vara utom räckhåll för många elever om inte initiativen även arbetar för att öka måluppfyllelse, vilket verksamheter som arbetar med breddad rekrytering bör ta i beaktning.

Ytterligare en aspekt är att tidigare forskning visat att det finns skillnader i utbildningsaspirationer mellan olika elevgrupper med studieovan bakgrund. Elever med utomeuropeisk bakgrund har till exempel högre utbildningsaspirationer överlag, samt väljer högskoleförberedande gymnasieprogram i högre utsträckning än andra elever med samma betyg. En av de grupper som har det lägsta intresset att studera vidare är unga män på landsbygden med två svenskfödda föräldrar.

Information om universitetsstudier skulle kunna gynna båda dessa elevgrupper, men den senare skulle även tjäna på ett arbete som avser att öka utbildningsaspirationer. Elever på landsbygden kan också konfrontera andra hinder än dem vi identifierade på skolorna där vi bedrev vår forskning, som ett längre avstånd till närmaste lärosäte eller utmaningen i att fullfölja studier vid tidig familjebildning. En förståelse för de specifika omständigheterna och de behov som finns bland olika elever, elevgrupper och skolor är av central betydelse för att ett framgångsrikt arbete med breddad rekrytering.

Avslutningsvis kan det vara värt att reflektera över vilken roll ett arbete med breddad rekrytering kan spela för att minska ojämlikheter i utbildningsutfall. Ökad boendesegregation och marknadsreformer inom skolsystemet har lett till att skolors elevsammansättning har blivit alltmer homogen utifrån föräldrars utbildningsbakgrund. Familjebakgrunden verkar inte ha blivit mycket mer avgörande än tidigare för elevprestationer och utbildningsutfall, men koncentrationen av elever med liknande familjebakgrunder på samma skolor har gjort att skillnaderna mellan skolors förutsättningar blivit alltmer påtagliga.

Även om det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval genom att erbjuda vad en av initiativets medarbetare beskrev som en ”biljett till framtiden”, beror fortfarande huvuddelen av skillnaderna i de utbildningsval som elever gör på skillnader i hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan.

Antalet biljetter som kan erbjudas riskerar därmed att vara begränsat om inte skolans kompensatoriska arbete blir mer effektivt och sker tidigare under elevers skolgång. Det är dock sannolikt att skolans arbete i detta avseende kan komma att försvåras av skillnaderna i elevsammansättning som har växt fram mellan skolor under senare år.

Anna Ambrose, lektor i pedagogik, fil dr i barn och ungdomsvetenskap, Södertörns högskola

Biörn Ivemark, postdoktor, fil dr i sociologi, Göteborgs universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

EleverHögskolanRekrytering

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev