Med nya grepp bevarar vi stadskärnan som mötesplats

Julhandeln, som för de flesta butiker är årets viktigaste månad och då eventuell vinst uppstår, är nu avslutad. För många traditionella handlare blev nog utfallet inte så bra som de hade räknat med. Konkurrens från e-handeln, viss konsumtionsavmattning och ändrade efterfrågemönster har utmanat. Detta i kombination med prispress och att lönsamheten i många handelsföretag är låg har lett till och kommer att leda till utslagning av butiker.

Att verksamheter förändras får man räkna med, det är en del av en väl fungerande marknadsekonomi. Utvecklingen vi ser inom handeln är inte unik för Sverige utan går att se över stora delar av världen och är ett utryck för hur teknisk utveckling och konkurrens påverkar.

Då en relativt stor andel av detaljhandeln är lokaliserad till stadskärnorna innebär utvecklingen att dessa i många städer är under omvandling och riskerar att tappa i attraktivitet. Våra städer representerar mycket stora värden och är av stor betydelse för många medborgare som bostadsplats, mötesplats, arbetsplats och handelsplats.

För att stärka landets städer behövs en ökad förståelse för vad som driver utvecklingen i dem.

För att bidra till ökad kunskap har WSP studerat 67 svenska stadskärnor. Vi har kartlagt vad som skiljer dem åt med avseende på ekonomi, näringslivs, demografi och arbetsmarknad. I studien har vi tagit fram ett så kallat Stadsbarometerindex, som mäter om en stad är stark ur ett ekonomiskt och demografiskt perspektiv.

Det mest intressanta med studien är kanske inte indexet i sig utan analysen av de enskilda variablerna vi har tittat på. Tittar man närmare på några av dessa visar studien att befolkningen i stadskärnan i regel utgör knappt 10 procent av befolkningen i kommunen. I snitt har drygt 40 procent en högre utbildning, och 23 procent är sysselsatta inom det kunskapsintensiva näringslivet. Värt att notera är också att över 40 procent av befolkningen är sysselsatta inom offentlig sektor i svenska stadskärnor. Det finns genomgående relativt stora skillnader mellan stadskärnorna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i stadskärnan finns stora ekonomiska värden. Dels av materiell karaktär i form av till exempel infrastruktur och bostäder, dels i form av humankapital. Om vi tar fel beslut kring utvecklingen av våra städer riskerar alltså stora värden att gå förlorade.

Den kanske viktigaste dimensionen är att de aktörer som verkar i våra städer behöver inse att stadskärnorna befinner sig i en förändringens tid och att det behövs nya strategier för att framtidssäkra dem som mötesplatser. Detta kan sammanfattas i ett antal strategiska inriktningar:

￭ Stadens utbud behöver vara i fas med efterfrågan. Fastighetsägarna behöver fundera på vad som kan ersätta den minskande handeln. Framtidens hyresgäster kan i större utsträckning komma från exempelvis utbildnings-, kultur- och upplevelsesektorn.
￭ Kommunerna behöver underlätta för bostäder och kontor i centrala lägen för att bejaka urbaniseringstrenden och öka den lokala efterfrågan.
￭ Se till att de offentliga aktörerna (den kommunala förvaltningen, kulturverksamheter, skolor med mera) blir lokaliserade så att en stor del av kommunens invånare kan nå olika verksamheter på ett enkelt sätt. Här finns all anledning att koncentrera verksamheter till centrala lägen.
￭ Politiken behöver ta sitt ansvar och göra staden lättillgänglig genom en väl utvecklad kollektivtrafik, gång- och cykelinfrastruktur, men även genom parkeringsmöjligheter.
￭ Man behöver också stärka tillgången till högre utbildning – om inte i stadskärnan så åtminstone inom behändigt avstånd från den. Våra analyser visar att andelen högutbildade korrelerar starkt mot hur framtidssäkrad stadskärnan är.

En erfarenhet är också att förändringsarbetet i sig måste hanteras på ett professionellt sätt. Stadsutveckling väcker ofta mycket tankar och känslor. Det räcker inte med att ha en ”handlingsplan” – det behövs en strategi för att få till förändring. Strategin bör bygga på följande:

￭ Insikt och kunskap. Alltför ofta när vi möter stadens aktörer ropas det efter mer parkeringsplatser och gärna lite mindre konkurrens från externa handelsplatser. Denna typ av önskemål är ofta uttryck för bristande kunskap. I de allra flesta fall finns det tillräckligt med parkeringsplatser, och det går inte att önska sig att externhandeln försvinner. Det finns många grupper som har olika uppfattningar om vad som är bäst för stadskärnan. Många önskar att det ska vara som förr, andra är mer förändringsbenägna. Stadskärneutveckling handlar således mycket om klok och övertygande kommunikation med allmänheten och berörda aktörer.
￭ Aktivera nya aktörer. Givet den nya verkligheten som många stadskärnor står inför behöver ”centrumföreningarna”, som ofta har haft en central roll, hitta nya sätt att vara en spelare. Nya aktörer behöver också aktiveras. Här har kulturen en viktig roll att fylla, liksom större arbetsplatser som kan ha en stor påverkan på upplevelsen av stadskärnan. Stadskärnans utveckling formas inte längre enbart av fastighetsägare, handel och kommunen. Nya aktörer måste involveras.
￭ Våga experimentera. I dagsläget finns inte något helt färdigt recept för framgångsrik stadskärneutveckling, utan det kommer att behövas ett ganska stort inslag av experimenterande. Vilken typ av handelskoncept kan komma att fungera, vilken typ av aktörer kan bidra till att göra staden attraktiv, vilka insatser behövs för att locka fler arbetsplatser till staden?

Stadsutveckling kan inte delas upp i olika bitar, utan det är av högsta vikt att frågan behandlas ur ett holistiskt perspektiv. Städer och regioner konkurrerar allt mer med varandra, och denna konkurrens ska mötas och omfamnas då den bidrar till att vitalisera och utveckla våra städer.

Här har såväl privata aktörer (fastighetsägare, näringsliv, handel med flera) som offentliga aktörer en central roll. Var för sig – men också genom att samarbeta. Genom att arbeta aktivt med att förvalta och utveckla våra städer tar vi ansvar för något som har haft en central betydelse för samhället i tusentals år.

Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef WSP Advisory