Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Perspektiv

Emigranterna de mest företagsamma

Redan 1949 konsterade Vilhelm Moberg i Utvandrarna: ”Det var de företagsamma som fattade besluten. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. De som stannade kvar, de tröga och tvehågsna, kallade dem äventyrslystna.” Anders Johnson lyfter fram några utlandsfödda entreprenörer som förnyar Sverige i dag.

Publicerad: 5 februari 2015, 08:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

InvandringMigration

Det fanns en tid när det i Sverige bara gick att köpa olivolja som laxermedel på apoteken eller som lösningsmedel i färghandeln.  1974 lyckades dock Fernando Di Luca övertala tveksamma livsmedelhandlare att ta in den i sortimentet.

Han hade kommit från Italien till Sverige 1961 och fick då ett jobb som diskare på Grand Hôtel i Stockholm. Hans företag heter Zeta och är i dag en stor importör av livsmedel från Medelhavsområdet.

Det fanns också en tid då de ledande aktörerna i den svenska hotellbranschen ansåg att motorhotell var framtidens melodi. Undergången hotade för många anrika stadshotell. Det blev den indiske bramanen Bicky Chakraborty som kom att rädda stora delar av detta kulturarv, bland annat Savoy i Malmö, Knaust i Sundsvall samt stadshotellen i Jönköping, Karlstad, Norrköping, Västerås och Örebro.

Chakraborty kom till Stockholm från Calcutta 1966 för att studera på universitetet. Han engagerade sig i studentkåren och arbetade med att hyra ut studentbostäder som hotellrum på sommaren, vilket ledde honom in i hotellbranschen. I dag leder han hotellkedjan Elite Hotels.

Det fanns även en tid – och den är tyvärr ännu inte helt passerad – då svenska arkitekter och stadsplanerare ansåg att alla större byggnader skulle utformas som fyrkantiga lådor. Men det fanns en arkitekt som hävdade att alla vinklar inte behövde vara 90 grader. Han hette Ralph Erskine och kom till Sverige från England som nybliven arkitekt 1939.

Under lång tid kritiserades han av den svenska arkitektkåren för sin brist på fantasilöshet. Erskine blev under de första decennierna huvudsakligen engagerad av företagsledare och kommunpolitiker på mindre orter runt om i landet. Senare blev han accepterad även i de större städerna. I dag anses hans byggnader i bland annat Gnesta, Gyttorp, Göteborg, Huddinge, Kiruna, Köping, Luleå, Malmö, Sandviken och Tibro tillhöra efterkrigstidens mest intressanta.

Under efterkrigstidens rekordår bidrog många industriarbetare från bland annat Italien och Jugoslavien till exportframgångarna för företag som Asea, Kockums och SKF. Finska kvinnor sydde kläder på Algots i Borås och sorterade praliner på Marabou i Sundbyberg.

I dag vet alla som är verksamma inom kommuner eller landsting att verksamheter som sjukvård, äldreomsorg och kollektivtrafik skulle braka samman om det inte hade varit möjligt att anställa invandrare.

Invandrare har också stor betydelse som entreprenörer inom välfärdssektorn. Anastasia Georgiadou kom 1968 från Grekland till Tensta. 1994 genomfördes en handikappreform som gav människor med funktionsnedsättning rätt att välja personlig assistent. Året därpå grundade hon Svensk Assistans & Handikappservice i Solna.

Företaget anställer personliga assistenter för funktionsnedsatta. Inledningsvis riktade hon sig till personer med invandrarbakgrund. Hon bedriver nu verksamhet på olika platser i Sverige.

Shori Zand kom till Sverige från Iran 1987. Hon utbildade sig till barnmorska och startade 2000 en alternativ mödravård, Storken, i Linköping. Shori öppnade senare gynkliniker med operation och vård i Karlskrona och Stockholm. I dag är hennes företag Avesina en av Sveriges största aktörer inom primär hörselrehabilitering.

Barbara Bergström flyttade från USA till Sverige 1968 för att bli no-lärare i en kommunal skola. Barbara blev med tiden alltmer övertygad om att det skulle gå att skapa en bättre skola, om hon fick driva den själv. Hon grundade Internationella Engelska Skolan i Stockholm 1993. Den har utvecklats till en av Sveriges ledande friskolor med verksamhet på flera håll i landet, både för årskurserna 6–9 och för gymnasiet.

Även inom många andra branscher hittar vi framgångsrika invandrarentreprenörer. Matti Viio kom till Sverige som finskt krigsbarn 1941. Han startade 1975 Snickers Original (nu Snickers Workwear) som har blivit ett internationellt framgångsrikt företag då det gäller att utveckla, tillverka och marknadsföra yrkeskläder.

Journalisten och tidningsmakaren Amelia Adamo kom till Sverige från Italien 1947. Hon har skapat tidningarna Amelia, Tara och M-magasin.

Salvatore Grimaldi flyttade 1952 med familjen från Italien till Västerås där hans far fick arbete som svetsare på Asea. 1995 köpte han majoriteten i Monark Stiga. Det blev inledningen på en utveckling som gjorde Salvatore till Europas cykelkung. Även Bianci, Gitane, Peugeot och Raleigh ingår nu i hans företag Cycleurope.

Dorotea Bromberg kom som judisk flykting från Polen 1970. Tillsammans med sin far Adam grundade hon Brombergs förlag 1975. Panos Papadopoulos kom från Grekland 1977. Han startade baddräktstillverkaren Panos Emporio i Göteborg 1986 som blev störst i Skandinavien.

Ayad Al Saffar kom till Sverige som flykting från Libanon 1984. Han började importera klockor från Libanon. Ayad Al Saffar startade den egna klockbutiken Watch i Stockholm 1989 och grundade Klockgrossisten 1991.

2002 tog han över den förlusttyngda kedjan Ur & Penn. (Den hade startats av Erling Persson 1943, som även grundade H&M ett par år senare.) Ayad vände snabbt utvecklingen i företaget till vinst.

Emad Bayoumy flyttade till Sverige från Egypten 1990 och startade året därpå Pyramidbageriet i Hulån mellan Dala-Järna och Vansbro i Dalarna. Han kombinerade den egyptiska surdegen med svensk råg vilket gav ett spisbröd som har fått diplom av Gastronomiska Akademien.

Det är ingen tillfällighet att invandrare — till Sverige och till andra länder — är en viktig drivkraft bakom samhällsutvecklingen. Människor som bryter upp från sitt hemland är genomsnittligt sett mer initiativkraftiga än de som hela livet bor kvar där de har fötts. Skälet till detta är att internationell migration i sig är ett uttryck för initiativkraft.

Insikten, att internationella migranter representerar ett positivt urval av befolkningen vad gäller företagsamhet och initiativkraft, påverkade bland annat den politiska debatten om den omfattande svenska emigrationen till USA i slutet av 1800-talet. Många svenska kvarstannare oroade sig för att de som emigrerade utgjorde ett positivt urval av alla svenskar.

Sålunda skriver Vilhelm Moberg i Utvandrarna, 1949:

”Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade besluten. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. Det var de oförnöjda och tilltagsna, som icke förlikte sig med sin lott i hemorten, som blev de första utvandrarna i sin bygd. De som stannade kvar, de tröga och tvehågsna, kallade dem äventyrslystna.”

Anders Johnson Skriftställare. Har bland annat skrivit Garpar, gipskatter och svartskallar – Invandrarna som byggde Sverige (SNS 2010).

Anders Johnson, Anders Johnson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

InvandringMigration

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News