Alla grödor vi äter är redan manipulerade

På ett seminarium om framtidens jordbruk för några år sedan la en forskare fram en teori om varför allmänheten inte gillar genetiskt modifierade grödor (GM-grödor). Vi ser inte nyttan med GM-grödor eftersom vi inte upplever problemen som GM-grödorna ska lösa.

Vi har mat så det räcker. Vi behöver inte odla i salt mark. Vi har olja. Vi har svårt att förstå problem som ligger i framtiden. Nyttan med läkemedel och mobiltelefoner ser vi i vår vardag och vi accepterar genetiskt modifierade bakterier som producerar insulin.

Men vi säger nej till GM-grödor och det innebär ett ansvar gentemot kommande generationer på samma sätt som ja innebär ett ansvar. Ingen kan se in i framtiden vad som är rätt beslut.

Tre professorer och ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien har skrivit en bok med titeln Bortom GMO – vetenskap och växtförädling för ett hållbart jordbruk (Fri Tanke förlag 2015). Roland von Bothmer, Torbjörn Fagerström och Stefan Jansson har varit synliga i debatter som representanter för den vetenskapliga pro-GMO-sidan.

I förordet skriver de att det inte är en debattbok utan en bok som ska förklara GMO (genetiskt modifierade organismer) för dem som vill bilda sig en egen uppfattning. Det finns också ett förord från Kungliga Vetenskaps­akademien som garanterar att boken är vetenskapligt kvalitetssäkrad.

Världsbefolkningen växer. Fossila bränslen förbrukas. Vattentillgången minskar i vissa områden. Forskare förutspår klimatförändringar som ändrar förutsättningarna för odling. Växtsjukdomar och skadeinsekter sprider sig till nya platser. Levnadsstandarden stiger i utvecklingsländerna och medför nya konsumtionsmönster. Det uppstår nya krav på kvalitet, nya rutiner och ny teknik. Kort sagt, i framtiden kommer vi att behöva mer av det vi redan får från jordbruket, och vi kommer att behöva nya grejer. Samtidigt ska vi bevara mångfalden i de ekologiska systemen.

I boken Bortom GMO beskriver författarna biotekniken som en viktig hörnpelare för att möta förändringarna i världen. Gentekniken gör att det går snabbare att skapa nya sorter av grödor och den ger nya möjligheter. Det handlar om att forska fram växter som tål salt, torka eller har ett effektivare sätt att ta upp näring. Växter som producerar höga halter järn, antioxidanter eller proteiner.

Fleråriga stråsädsgrödor skulle till exempel vara bra för miljön, de kan ta upp näring längre tid av året och det skulle minska näringsläckaget från åkermarken. Fleråriga växter är mer konkurrenskraftiga så behovet av att bekämpa ogräs skulle minska, och bonden skulle inte behöva plöja åkern varje år.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår forskning om flerårig stråsäd; forskning om biosyntes av speciella estrar, vaxer och oljor i växter som kan ersätta fossila och syntetiska oljor; och forskning om grödors motståndskraft mot olika sjukdomar och skadeinsekter. Hög skörd står också hela tiden i fokus.

Vi tog växter från naturen för tiotusen år sedan och har förändrat dem, ofta till oigenkännlighet jämförda med de vilda släktingarna. Hittar du en blomkål i naturen så är det garanterat en människa som planterat den där.

Boken Bortom GMO ger en snabbkurs om växtförädling, metoder och tekniker förr, nu och framöver. Växtförädling sker inte bara i storföretag som Monsanto. Det sker också i små företag och vid offentligt finansierade institut och universitet. Forskare arbetar kontinuerligt med att förbättra skogsträd, jordbruks- och trädgårdsgrödor. Frågan gäller inte om vi behöver växtförädling, det har vi alltid gjort och kommer alltid att göra. GMO-debatten handlar om just gentekniken.

I Sverige odlar vi inga GM-grödor kommersiellt. Den enda GM-grödan som jordbrukare får odla i EU är en sorts majs som motstår angrepp av vissa insekter som annars gnager sönder stjälkarna. Varje enskilt EU-land beslutar själva om GM-majsen får odlas i landet. EU tillåter 58 GM-produkter för konsumtion och utfodring av djur. Ett nytt lagförslag säger att enskilda EU-länder även ska få förbjuda den användningen.

Lantbrukare odlar GM-grödor på 12 procent av världens åkermark. Mest soja, majs, bomull och raps. Och mest i USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina och Indien. Nyligen blev två GM-äppelsorter som inte blir bruna efter att man skurit i dem godkända för odling i USA.

En del av motståndet mot GMO ligger i motviljan mot att stora bolag tjänar mycket pengar. Företaget Monsanto har blivit en symbol för oetisk lobbyism, patentering och dåliga avtal med jordbrukare. Men Monsantos GM-soja ger ekonomiska vinster som fördelar sig på konsumenter, livsmedelskedja, odlare och utsädesleverantör.

I juni släpper den amerikanske rockmusikern Neil Young ett album med titeln The Monsanto Years där han tar avstånd från jättarna inom GMO-industrin. Rocklegenden har tidigare tagit ställning för ett lagförslag i delstaten Vermont om märkning av genetiskt modifierade livsmedel, det vill säga en märkning för att konsumenter ska kunna välja GMO-fria alternativ i butikshyllan.

I EU ska foder och livsmedel som innehåller eller är framställt av GMO vara märkta. Argument mot märkning är att det signalerar att GMO är något farligt och att märkningen fördyrar livsmedelsprodukter. Konsumenterna får inte möjligheten att välja ett billigare omärkt alternativ.

USA, Indien och Kina hör till de länder som är mest positiva till GMO. I EU är vi mer skeptiska men enkätstudier visar att allmänheten i Europa ändå är mindre negativ till GM-livsmedel än man tidigare trott. Danskar och rumäner är mycket negativa medan spanjorer och holländare är mer positiva. I Norge, Schweiz och Japan finns ett starkt motstånd och på politisk nivå är Österrike kraftigt emot GMO.

Författarna till boken Bortom GMO frågar sig varför det blivit så låsta positioner och misstroende mellan olika aktörer i debatten. Vad händer bortom GMO, när stridsdammet lagt sig? De efterlyser en seriös och initierad diskussion om vetenskapliga framtidsfrågor.

Vi kan bara odla GM-grödor om allmänheten accepterar det. ”Frågan om hur sådan acceptans kan uppnås utgör en av samtidens stora politiska och vetenskapliga utmaningar”, skriver de. Vissa ser genetisk modifiering som omoralisk och onaturligt. Men vad menas med onaturligt? I allt vi gör följer vi ju naturlagarna.

Om onaturligt betyder med inblandning av människan, då är ingenting i jordbruket naturligt. Troligen menar allmänheten att naturligt är det som är vanligt, välkänt och bekant. Därför betraktar vi jordgubbar och broccoli som naturliga trots att de är groteska i jämförelse med vilda växter.

Om teorin stämmer att vi måste uppleva problemen för att godta lösningarna, så får forskarna vänta på allmänhetens acceptans av GM-grödor. Men den förberedande forskningen om nya sorter av grödor och domesticering av nya växtarter behöver ske redan nu eftersom växtförädling tar tid även med genteknik.

LISA BESTE Doktor i växtfysiologi och hortonom. Frilansar som vetenskapsjournalist.

Lisa Beste