Perspektiv

Offentligt anställda tjänstemän särbehandlar i viss mån människor utifrån etnicitet och socioekonomi. Denna diskriminering skulle kunna minska genom en väl avvägd kombination av kontroll, riktlinjer, rekrytering, internutbildning och tillräckliga resurser, skriver forskarna Per Adman och Jonas Larsson Taghizadeh.

Det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval. Men skillnaderna i de utbildningsval som elever gör beror till största delen ändå på hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan. Skolans kompensatoriska arbete behöver därför bli mer effektivt och ske tidigare under elevers skolgång, skriver forskarna Anna Ambrose och Biörn Ivemark.

Nio av tio svenska kommunpolitiker vill att deras kommun ska prioritera återvunnet material när den upphandlar varor, enligt en ny undersökning. Ändå är det bara var tionde kommun som i sin upphandlingspolicy prioriterar återvunnet, skriver företrädare för Ragn-Sells.

Primärvården står med ena benet i pandemin och det andra benet i en reform baserad på utredningen ”God och nära vård”. Primärvården utvecklas dock inte i rätt riktning eftersom forskningen inom allmänmedicin länge fått stå tillbaka. Nu behöver svensk primärvård rustas för framtiden, skriver företrädare för Svensk förening för allmänmedicin och Tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Könssegregation är ett av de mest utmärkande dragen för hederskulturen och en viktig mekanism för att bevara den. Om vi medger att hederskultur inte är något vi vill normalisera i samhället ska könssegregation inte uppmuntras eller tillåtas, skriver Omar Makram, sakkunnig på GAPF.

Det krävs en mer balanserad diskussion om ansvarsfördelningen mellan stat, regioner och kommuner som ser till för- och nackdelarna med varje alternativ, skriver Sveriges företrädare i Europarådets expertgrupp om den kommunala självstyrelsen, professor Anders Lidström och hovrättsrådet Tom Madell.

Om vi ska ge alla elever en god och likvärdig utbildning krävs att varje enskild kommun förstår och tar sitt ansvar som huvudman. I våra granskningar kan vi dock se brister i ekonomisk styrning, att resurser fördelas slentrianmässigt och att det saknas struktur och långsiktighet i arbetet med kompetensförsörjning, skriver revisorn Joakim Nertyk.

Allt fler kvinnor arbetar som chefer eller specialister i offentlig sektor. Våra beräkningar visar att denna utveckling fortsätter, skriver Bengt Göran Emtinger och Claes Stråth som skrivit en ESO-rapport om kvinnors förändrade positioner i arbetslivet.

Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel, men kan betraktas som en möjlig åtgärd i ett större paket av åtgärder som sammantaget kan bidra till ett mer hållbart transportsystem, skriver Jens Alm och John Hultén, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

Vi vet hur kommunaliseringen av skolan har gått. Det blev inte som man tänkte sig. Reformatorerna insåg inte eller ville inte inse att kunskapsförmedling förutsätter att lärarna åtnjuter respekt, skriver professor emeritus och regeringens särskilde utredare om skolans kommunalisering Leif Lewin.

Det är viktigt att kommuner och regioner omfamnar, försöker förstå och förbereder sig inför framtida utmaningar rörande användandet av algoritmer och automatiserade processer i sin verksamhet, skriver Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande, inte den instans som tillkallas först när situationen förvärrats, skriver Gunnar Iselau, rådgivare och utbildare.

För invandrade kvinnor är kontakter på plats i Sverige något som försenar arbetsmarknadsinträdet. För männen är det tvärtom – vänner på plats ger jobb två år tidigare. Överlag ser det ut som att etniska enklaver kan ge kortsiktiga vinster, men leda till sämre utveckling över tid. Detta bör politiker ta hänsyn till när de utformar integrationspolitiken, skriver Rosa Weber, doktor i sociologi.

De svenska folkbiblioteken borde få ansvaret att vara en nod för digital kunskapsuppbyggnad i en folkbildningstradition, skriver Karin Linder, Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg.

Sverige kan inte delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, menar flera företrädare inom medicin och forskning.

Sveriges system för arbetskraftsinvandring skiljer sig från alla andra länders. Är det sannolikt att vi tänkt rätt och alla andra fel? De förslag som nu läggs innebär en förlorad möjlighet till reform snarare än effektiva lösningar, hävdar Henrik Emilsson, Malmö universitet.

En effektiv välfärd kräver balans mellan akuta och förebyggande åtgärder. I kommuner och regioner experimenterar man med sociala investeringar, men det nationella stödet brister. Nu måste staten engagera sig, skriver författarna till en ESO-rapport.

Två av tre kommuner saknar nödvändiga förutsättningar för att värna kulturhistoriska värden i plan- och byggprocesser. Det märks. Medborgarna reagerar alltmer mot omfattande rivning och förstörelse, skriver tio organisationer som vill se ett bättre skydd för kulturarvet.

Stadskärnorna utarmas, vilket många sörjer. Vi har studerat 67 svenska stadskärnor för att finna de viktigaste strategiska inriktningarna för att framtidssäkra städernas utveckling, skriver Fredrik Bergström, ekonomie doktor, WSP Advisory.

Så kallade ”fixerum” förhindrar visserligen överdoser och omedelbara dödsfall. Men samtidigt är det en vårdmetod som påskyndar åldrandet och kan leda till för tidig död, skriver professor Fred Nyberg.

Ledarskapet för att säkra Sveriges digitala försprång saknas. Det konstaterar forskaren Jonas Andersson Schwarz, som för tankesmedjan Fores har utvärderat riksdagens motioner om digitalisering de senaste åren.

I vårt samhälle kan man köpa sprit och tobak utan egentliga begränsningar, men man får inte ta ansvar för en sömntablett till natten. Logiken i detta är svår att förstå, skriver Åke Andrén-Sandberg, distriktsläkare.

Flickor och kvinnor är de vanligaste offren för hedersrelaterat våld och förtryck – men kvinnor finns också bland förövarna. Och de är fler än många velat tro, visar ny brittisk forskning.

Sluta jaga sanningen på bekostnad av demokratin. Bekämpa desinformationen genom ökad transparens. När vi hanterar desinformation måste vi ha demokratin i ryggmärgen – i stället för att ta till censur och teknik. Det skriver forskarna Johan Farkas och Jannick Schou.

Lär av sjukvårdens systematiska arbete med kvalitetsregister och överför metoderna till utbildningssektorn – för mesta nytta och förbättring. Det uppmanar forskare från flera högskolor.

240 av landets 290 kommuner säger sig ha brist på bostäder. Men deras lösningar bygger ofta på antaganden i stället för fakta. Därför har vi utvecklat en beräkningsmodell som matchar hushållens ekonomiska förutsättningar med utbudet av bostäder i en kommun, skriver flera experter och forskare.

Unga som har problem med missbruk av alkohol och droger lider inte sällan av psykisk ohälsa. Att hantera och upptäcka den på tidigt stadium skulle bespara de drabbade mångåriga problem och tuffa livsöden, skriver läkaren Lotta Borg Skoglund.

Dialogen kring tillit i styrningen är livlig runtom i landet, skriver Lundaforskaren Louise Bringselius, som vill varna för fem vanliga fallgropar när tillit ska implementeras i verksamheter.

Tillväxtpolitik i form av platsmarknadsföring är ett grepp som många kommuner tar till. Men den åtgärden är inte utan problem, skriver forskarna Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson.