Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Vinstdebattens egna variant av ”råttan-i-pizzan”

Vissa konflikter får ett förvridet massmedialt liv där inga rättelser hjälper. Ett exempel är myten om blöjvägning som ett sätt för privata företag i äldreomsorgen att spara pengar.

Publicerad: 15 augusti 2014, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Välfärd

Den kan bli tokfel även när ambitionen är den bästa. Som när Aftonbladets Lena Mellin, i sin söndagskrönika den 2 augusti, skulle slå fast hur denna myt blivit en vandringssägen: ”Blöjan och råttan (i pizzan) – läs sanningen om du törs”.

Det var Dagens Nyheter som lanserade myten i ”avslöjanden” om påstådd vanvård på Koppargården i Vällingby. ”Kissblöjorna vägs – för att spara pengar” var den rubrik 2011 som kommit att prägla välfärdsdebatten sedan dess.

Aftonbladets ledarsida hakade på, liksom en rad tunga debattörer. Ingen kollade fakta. Till och med Annelie Nordström, ordförande i Kommunal, skrev om ”vanvård och blöjvägning”.

När Lena Mellin nu återkom till historien skrev hon om Nordström: ”I en senare intervju erkände hon att hon vetat att blöjvägning inte är vanlig praktik men att hon använt det som ett retoriskt grepp.”

Inte vanligt? Blöjvägning är vanlig praktik och det vet givetvis Annelie Nordström.

Jag mejlade till Lena Mellin: Hade det blivit ett ”inte” för mycket? Jo, så var det, ”textredigeraren måste ha varit väl nitisk”. Textredigeraren trodde på DN, inte på Lena Mellin. Så etablerad har den felaktiga versionen blivit.

Vill ni veta hur det var? Det finns flera bra böcker. Nyligen kom den mycket läsvärda Folk dör här – En pappa, två äldreboenden och välfärdens framtid av Thord Eriks­son. Han tar ett rejält grepp och pekar ut grundproblemet: det är inte privata företag som snålar utan politiker som ger för små resurser.

Vinstdebatten missar de viktiga frågorna om hur äldreomsorg ska bedrivas och betalas.

Det kunde omgående ha klarlagts att det inte fanns någon vanvård på Koppargården. Alla dokument var lätt tillgängliga. Vårdförbundet försökte, utan att vinna gehör. Thord Eriksson försökte, i denna tidning, och anklagades för att vara ”mutad av Carema”.

Koppargården före Carema var ett dåligt kommunalt äldreboende. Det blev bättre med Carema. Bland annat infördes ett syst­ematiskt kvalitetsarbete. Detta lades ner när institutionen återkommunaliserades efter DN:s resoluta ingripande.

Själv skulle jag önska att den skandal som ändå förekommit kunde få sitt rätta namn. Det är ingen Carema-skandal, det är en DN-skandal.

Lena Mellins krönika är nu rättad på nätet. Där står vad Annelie Nordström sa: ”I en senare intervju erkände hon att hon vetat att blöjvägning är en vanlig praktik men att hon använt den som ett retoriskt grepp.”

Dagens Nyheters journalister gjorde allvarliga misstag som nu utnyttjas mot alla privata initiativ i välfärden. Frågan om kvalitet har aldrig varit huvudsaken, det visar Thord Eriksson skrämmande tydligt. Hans slumpvisa genomgång av offentlig äldreomsorg visar hemska missar, precis som Socialstyrelsens egen rapport 2011.

Men massmedierna teg. Kanske för att Socialstyrelsen inte visade på några kvalitetsskillnader mellan privat och offentligt, utan bara ”helt oacceptabla” skillnader mellan olika kommuner.

Koppargården före Carema var ett dåligt kommunalt äldreboende. Det blev bättre med Carema.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Välfärd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev