Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Jona Elings Knutsson: Vi har ingen aning om hur utbredd rasismen är och vi kan inte ta reda på det

Folkhälsomyndigheten behöver ta initiativ och anslå medel till forskning som kan mäta förekomsten av rasism i och vad den får för följdverkningar för folkhälsan.

Publicerad: 18 maj 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

RasismFolkhälsaForskning

Folkhälsomyndigheten har nyligen släppt två rapporter om covid-19 och utrikes födda. De visar att våra medborgare som är födda i andra länder smittats av covid-19 i högre grad än inrikes födda, behövt intensivvård i större utsträckning, och haft högre dödlighet i smittan. Dessutom har de lägre vaccinationstäckning. 

Detta är dessvärre inget unikt just för covid-19. Tvärtom vet vi sedan tidigare att våra utrikes födda i högre grad drabbas av välfärdssjukdomar, psykisk ohälsa, sämre tandhälsa, död i cancer och i cirkulatoriska sjukdomar. Men varför? Det finns en rad rimliga antaganden som: fattigdom, utbildningsgrad, utanförskap och sämre vård i ursprungslandet. 

LÄS OCKSÅ: Så kan tjänstemäns diskriminering minska 

En uppsjö vetenskapliga artiklar från andra länder med vit majoritetsbefolkning har även visat att den som blivit utsatt för rasism har sämre hälsa än genomsnittet. Kan det vara fallet också i Sverige? Det har vi ingen aning om, och vi kan inte ens ta reda på det.

För att veta om människor utsatts för rasism, behöver vi fråga dem. Att fråga människor saker är en hel vetenskap i sig. Det duger inte riktigt att kasta ihop några enkätfrågor och skicka ut dem. Nej, ett frågeformulär behöver valideras. Det betyder att man vetenskapligt visar att frågorna faktiskt mäter det man vill mäta. 

Jag har själv arbetat med en forskargrupp som tagit fram ett frågeformulär för att mäta besvär av förlossningsbristningar av andra graden. Det är ett arbete som tagit oss många år. Först gjorde vi kvalitativ forskning för att ringa in vilka symptom personerna upplevde. Därefter formulerade vi frågor och förvissade oss om att respondenterna tolkade frågorna på samma sätt som vi, alltså att vi inte snubblade på språket. Därefter ställde vi frågorna till personer med och utan förlossningsskador. De frågor som båda grupperna svarade lika på, kunde inte anses validerade. Sedan ställde vi frågorna till gruppen med förlossningsskador en gång till, för att veta om svaren på frågorna var samma över tid. Om inte, måste det varit något annat vi mätt.

LÄS OCKSÅ: Ny forskning visar att tjänstemän diskriminerar – så jobbar Botkyrka mot fördomar 

Det finns ett antal validerade frågeformulär om rasism. På engelska. Och det duger inte att bara översätta dem, tuta och köra. Nej, de måste valideras också på svenska. Möjligen tar sig rasism olika uttryck i olika länder, så att det är vettigare att ta fram ett nytt frågeformulär från grunden. Men till dess detta sker, måste vi leva i ovisshet. Det borde alltså prioriteras högt hos Folkhälsomyndigheten att ta initiativ och anslå medel till sådan forskning.

Till dess måste utrikes födda betraktas som en grupp med högre risk för ohälsa. Vem man är går inte att ändra på. Andra risker för ohälsa, som rökning, fetma eller alkohol, går att försöka kampanja bort med råd om livsstilsförändringar. Men att vara utrikes född, fattig, eller ha låg utbildningsgrad är ingen livsstil. Alltså krävs det andra metoder för att säkerställa lagens krav om vård på lika villkor. Alla regioner har ett ansvar att hitta dessa metoder.

LÄS OCKSÅ: Jona Elings Knutsson: Rasismen i sjukvården skördar liv 

En typiskt usel metod är den fria etableringsrätten, där vårdgivare får öppna vårdcentraler där de själva vill och inte där de i själva verket behövs. Med den fria etableringsrätten finns ett överflöd av vård för de som löper minst risk för sjukdom och död, och brist på vård i områden med flest utrikes födda. Att detta tillåts är en skandal. Och jag vågar, också utan valdierat frågeformulär, påstå att det är ett uttryck för rasism.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jona Elings Knutsson

Specialistläkare och författare

Ämnen i artikeln:

RasismFolkhälsaForskning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev