Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Mats Reimer: Vetenskapen behöver fler envisa envisa renhållningsarbetare

Den holländska mikrobiologen Elisabeth Bik ägnar dagarna åt att bedöma om illustrationerna i vetenskapliga artiklar är äkta eller falsarier. Hennes arbete behövs. Att forskningsfusk upptäcks och beivras är helt nödvändigt för systemets legitimitet.

Publicerad: 29 mars 2021, 03:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ForskningVetenskapEtik

Både vår regering och Gretas Fridays for Future menar att vi skall lyssna till vetenskapen vid politiska prioriteringar och beslut. Det låter bra men är ett ganska ihåligt argument. Förutom att det i många viktiga frågor inte råder konsensus inom vetenskapssamhället, glöms det ofta bort att riktig vetenskap är deskriptiv, inte normativ.

Vetenskapen kan beskriva världen, försöka förklara fenomen och mekanismer, komma med förutsägelser om framtiden. Men vetenskap är inte en etisk kompass, och kan inte svara på vad som väger tyngst i de etiska målkonflikter som möter oss i stort och smått. För att ta ett exempel från barnsjukvården: vetenskapen kan ta reda på hur vi får extremt prematura barn att överleva, men forskningen kan inte avgöra vilken tidsgräns vi bör ha för fri abort.

Dessutom är många forskningsfynd som presenteras helt enkelt inte sanna. Det har aldrig funnits så många forskare som i dag, och därmed har det sannolikt heller aldrig funnits så många slarviga, eller till och med oärliga, forskare som just nu. Forskare har en hård press på sig att publicera vetenskapliga arbeten, och några väljer att fabricera resultat i sina publikationer.

Allt fler tecken tyder på en kris för de vetenskapliga artiklarna och därmed är förtroendet för forskningen i fara. Att forskningsfusk upptäcks och beivras är helt nödvändigt för systemets legitimitet. Då är det tur att det finns envisa intellektuella renhållningsarbetare.

Den holländska mikrobiologen Elisabeth Bik, boende i San Francisco, har tagit på sig rollen som vetenskaplig städgumma. Hon har begåvats med ett sällsynt skarpt bildseende och ägnar nu dagarna till att gå igenom vetenskapliga artiklar för att bedöma om illustrationerna är äkta eller falsarier. Hennes bedömning, efter att ha gått igenom ett större stickprov av biomedicinska artiklar, är att antalet artiklar med fejkade bilder kan räknas i tiotusental.

Men Bik nöjer sig inte med att komma med formaliserad kritik riktad direkt till artikelförfattare, tidskrifters redaktioner eller PubPeer (en seriös nätplattform för kollegial kritik av vetenskapliga artiklar där visselblåsare kan välja att vara anonyma). Elisabeth Bik gör succé på Twitter med sin vetenskapliga variant av finn-fem-fel. Hennes följare bjuds in att tävla i visuellt felfinnande; vilka bilder av celler och vävnader är manipulerade, vilka illustrationer av experiment har mer eller mindre tafatt manipulerats? Det första korrekta svaret får en emoji-medalj av Bik.

När det sannolika forskningsfusket går att se med blotta ögat kan även lekmän lätt förstå att något inte står rätt till.

En forskargrupp från mitt eget alma mater, Sahlgrenska akademin, har till exempel använt exakt samma bild av celler i flera olika artiklar. I en artikel sägs bilden föreställa leverceller från foster, i en annan artikel påstås det vara celler från näsan på en äldre man och i en tredje artikel ytterligare något annat. Åtminstone en av dessa artiklar har återkallats av den vetenskapliga tidskriften.

Men det som verkligen oroar är tanken att om så många artiklar har manipulerade bilder, är förmodligen manipulation av andra data minst lika vanligt. Och det är bekymmersamt att tidskrifter och universitet ofta verkar likgiltiga eller senfärdiga inför starka indicier på forskningsfusk, på det viset var Macchiarini-affären snarare regel än undantag.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mats Reimer

Krönikör och barnläkare från Göteborg

Ämnen i artikeln:

ForskningVetenskapEtik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev