Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Sarah Britz: Vem vill ha de hemlösa på sin bakgård?

När städer växer krymper avståndet mellan nybyggda bostadsområden och de i industriområden placerade boendena för utsatta och hemlösa. Hur löser man de konflikter som uppstår när olika verkligheter och behov krockar?

Publicerad: 8 november 2021, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

HemlöshetKommunerPsykisk ohälsaSarah Britz

Det är en onsdag i mars och 31-årige Daniel tillbringar eftermiddagen hos sin mamma. Hans kläder tvättas och när han vinkar hej då säger han att han inte ska glömma hennes födelsedag nästa dag. 

Några timmar senare är han död – mördad – utanför ett akutboende i Göteborg. 

Det som skedde kallas en tillfällighet. Men är det sant?

Daniel satt på bänken vid ingången till akutboendet Nya Tillfället och snackade med en ung kvinna. En 21-åring, som också bodde på boendet, kom förbi och flirtade med tjejen. Männen började slåss. 

21-åringen drog fram en kniv. Några minuter senare dör Daniel på asfalten av svåra knivskador. Gärningsmannen döms till 16 års fängelse för mord. 

21-åringen har en lång historia inom SiS-vården, då han varit tvångsomhändertagen och placerad på olika hem under större delen av sin tonårstid. Tidigt konstaterades att han var i behov av psykiatrisk vård.

Även Daniel hade en lång historia av kriminalvård och hade varit tvångsomhändertagen för sitt missbruk. 

Inspektionen för vård och omsorgs granskningar, före och efter mordet, har flera gånger kritiserat säkerheten vid Nya Tillfället. Här finns vapen, droger och våld. De boende är psykiskt sjuka, självmordsbenägna och drogpåverkade – men de får inte vård.

Man bor länge på Nya Tillfället; en akutplats kan bli ett halvår.

När boendet invigdes 2018 var politikerna stolta. Det är ett funktionellt hus, 73 rum med hotellkänsla, byggt för att förändra liv. Här erbjuds kreativt skapande, gym och hemlagad mat. 

Sedan flyttade verkligheten in. Sjuka människor som bär kniv för att skydda sig själva. 

När städer växer krymper avståndet mellan de i industriområden placerade boendena för utsatta, hemlösa och nybyggda bostadsområden. Det som var utkant är plötsligt ett nytt centrum, och den bristande säkerheten inne på Nya Tillfället är nu ett problem för företagare, förskolor och bostadsrättsinnehavare.

I dag rör frågan om säkerhet inte längre omfattningen av vapen, droger eller den psykiska ohälsan på boendet. I stället handlar det om inbrott, cykelstölder, otrygghet vid busshållplatsen, skadegörelse när företagare och boende klagar. 

Fler vakter anlitas av kommunen för att säkra utomhusmiljön.

Vem vill ha de hemlösa på sin bakgård?

I Göteborg planeras ett projekt för att undersöka hur socialt utsatta kan inkluderas när staden växer. I stadsdelen Kallebäck finns ett boende för äldre missbrukare, personer som är fulla fel tid på dygnet, vägg i vägg med nybyggnationer och företag. Planen är att skapa möten, minska spänningar, bland annat genom gemensamma odlingsytor. 

LÄS OCKSÅ: ”Minska hemlösheten med ”Bostad först” i varje kommun”

Om tre år vet vi hur det fungerar.

I dag är insatserna för personer i skadligt bruk och med psykisk ohälsa på en ”häpnadsväckande låg nivå”. Citatet kommer från den statlige utredaren Anders Printz (Faktum #230) som snart lägger fram en utredning om hur vården för personer med samsjuklighet bör se ut. Ett förslag är att rätten till psykiatrisk vård för personer som har ett skadligt bruk ska vara lagstadgad. Du ska inte behöva vara ren för att få hjälp. 

Det som hände Daniel var ingen tillfällighet. 

Hade vården för honom och 21-åringen som blev en mördare varit lagstadgad hade det kanske inte behövt hända.

 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sarah Britz

Skribent och chefredaktör för Faktum

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev