Jona Elings Knutsson: Vården lika frustrerad över förlossningsskadorna

Uppmärksamheten på förlossningsskador i underlivet har med rätta ökat, i några fall till en sådan grad att orimliga förväntningar uppstått. Så jag säger det på en gång; din vagina kommer aldrig bli som förr. Det går inte att undgå att vagina och vulva påverkas av en vaginal förlossning.

Vi kan inte säkert förhindra bristningar. Det finns metoder som i bästa fall minskar risken, men inga trick som alltid fungerar. Bristningar sker, det viktiga är att upptäcka dem och att åtgärda dem.

Ingen födande kvinna vill ha förlossningsbristningar. Alla barnmorskor och läkare gör allt för att förhindra dessa. Att skriva i sitt förlossningsbrev att man inte vill ha någon bristning är lika informativt som att skriva att man vill att barnet man väntar ska födas levande.

Bristningar kan medföra problem med urininkontinens, avföringsinkontinens, svårt att tömma tarmen, slidpruttar, vidhetskänsla och sexuella besvär. Det påverkar livskvaliteten negativt. Ofta går problemen över av sig själv när kroppen läkt färdigt. Annars finns resurser i vården för att hjälpa till.

Det tar tid att läka. Om du ser att huden och slemhinnorna läkt men ändå känner symptom, kan det vara för att hud och slemhinnor läker betydligt snabbare än de vävnader som vi lagat djupare in. Det går inte att säga att en bristning är fel sydd eller felläkt innan bristningen har läkt färdigt.

Anatomi hänger inte ihop med symptom. Hur vulva och vagina ser ut, i dina eller våra ögon, avgör inte funktionen. Det gäller åt båda håll. Anatomi som ser hyfsat normal ut kan ändå medföra problem, och underliv som inte alls stämmer med skolboken kan fungera prickfritt. Det går alltså inte att döma på utseendet hur framtida besvär kommer att se ut. Och den offentligt finansierade vården bekostar inte skönhetskirurgi av underlivet.

Alltså måste underlivet läka färdigt först, för att du därefter ska kunna avgöra om bristningen spelar någon roll. Och läkning tar tid. Att inte vänta in läkningen utan direkt ta till kniven kan alltså vara helt onödigt, och kirurgi medför risker i sig självt. Det behövs alltså ett visst mått av tålamod.

Också efter att underlivet läkt finns möjlighet till förbättring av funktionerna genom träning av bäckenbotten. Inte heller då är kirurgi alltid nödvändigt.

Vi vet ännu inte allt om förlossningsskador. Det pågår många forskningsprojekt, men det är svårt att få pengar att bedriva forskningen med. Det leder till frustration både hos dig och hos oss. Vi delar alltså samma frustration, varför det inte finns anledning till angrepp på vårdpersonal. Din vagina kommer aldrig bli som förr, men vi kommer göra allt för att du ska gå så helskinnad som möjligt genom förlossningen och resten av livet.