Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Vänsterreflexer från 1984 styr statens utredningar

Hur länge ska vi låtsas att privata välfärdsföretag är sämre än kommunala välfärdsförvaltningar? Det blir alltmer märkligt att rikta särskilda kompetenskrav mot just välfärdsföretagens ledningar.

Publicerad: 23 februari 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

HemtjänstVälfärdstjänsterVälfärd

Häromdagen presenterade Ägarprövningsutredningens särskilda utredare Cristina Eriksson Stephanson utredningens förslag om vilka krav på ”insikt, erfarenhet och lämplighet” som staten ska ställa på ägare och ledningar i välfärdsföretag.

I den stora församling som trängdes i SNS lokaler i Stockholm för att diskutera dessa saker var endast två av landets 290 kommuner representerade. Det borde nog ha varit fler. Som Johan Fredriksson, vd och koncernchef på Praktikertjänst, påpekade så blir det alltmer märkligt att rikta särskilda kompetenskrav mot just välfärdsföretagens ledningar.

Den helt dominerande produktionen av välfärd sker i kommunägda förvaltningar. Johan Fredriksson har tveklöst en poäng i sitt resonemang om att samma krav på insikter om till exempel ekonomisk redovisning, erfarenheter från ledning av stora verksamheter och allmänna lämplighetskrav – hel och ren - borde gälla för styrelseledamöter i såväl välfärdsföretag som i kommunala välfärdsnämnder.

Premissen för dagens uppdelning är att den kommunala ledamoten anses vara klok och lämplig bara därför att hen är utsedd av ett politiskt parti. Medan riskerna för okunskap, insiktsbrister och oseriositet närmast per definition anses vara betydligt större när det kommer till ägare och ledningar för privata välfärdsföretag.

För dessa fördomar finns däremot inget som helst stöd i verkliga livet. Fördomen är en sakta avklingande rest från ett fornt 1984 där politiker ägnade sig åt att stifta lagar för att försöka stoppa pionjärföretaget Pysslingen från att driva förskolor i privat regi.

När Skolinspektionen 30 år senare granskar ett stort antal kommunala och privata utbildningshuvudmäns systematiska kvalitetsarbete så är Pysslingen en av de privata skolkoncerner som framhålls som ett föredöme. Utöver att Pysslingens skolor generellt sett ligger högt när det gäller elevernas kunskaper och meritvärden så visar granskningen att Pysslingen och de andra skolföretagen som ingår i undersökningen har ett tydligt utvecklat och väl förankrat kvalitetsarbete.

Skolinspektionen skriver: Kommuner ansvarar för ett stort antal uppgifter av olika slag, vilket innebär att de inte kan fokusera ensidigt på skolfrågorna. Detta skiljer sig (--) från de stora enskilda huvudmännen som har utbildning som fokus för hela företaget. För privata välfärdsföretag är kvalitet och resultat inte en viktig sak att titta på utan helt grundläggande system för framgång.

Flera av Cristina Eriksson Stephansons förslag är bra och kommer till exempel att ha betydelse för hemtjänstmarknadens struktur och mognad.

De riktigt intressanta frågorna handlar dock om helt andra saker: Hur länge ska vänsterreflexer från 1984 styra tankar och utredningar i staten? Hur länge ska vi låtsas att privata välfärdsföretag är sämre än kommunala välfärdsförvaltningar? Hur länge dröjer det tills det blir obligatoriskt för ledande kommunpolitiker med tester där deras insikt, erfarenhet och lämplighet granskas?

När Skolinspektionen 30 år senare granskar ett stort antal kommunala och privata utbildningshuvudmäns systematiska kvalitetsarbete så är Pysslingen en av de privata skolkoncerner som framhålls som ett föredöme.

Widar Andersson, Chefredaktör och vd för Folkbladet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News