Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Välfärden mår bra av vår köphysteri

Sysselsättningen påverkar all offentlig ekonomi. De som kräver mer välfärd - men samtidigt vill begränsa tillväxten bör också berätta att den andra sidan av ekvationen slutar i sämre kommunal ekonomi, färre sysselsatta och fler i utanförskap.

Publicerad: 12 december 2014, 06:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EkonomiVälfärd

Valstriden 2015 är i full sving. Vad vill väljarna ha? Jag tror att det viktigaste är att folk har ett jobb att gå till, råd att köpa vad som behövs och vara fria att bestämma över sina egna liv. Därför riskerar politiska åtgärder som leder till färre jobb, minskad konsumtion och inskränkt frihet att bestraffas av väljarna.

I juletid klagar vi på ”köphysterin”. Mer sällan på produktionen av klapparna, som om allt inte hängde organiskt samman. Nog för att våra verkstäder, stål, skog och andra basnäringar lade grunden till välståndet. Men de tre senaste åren har faktiskt privatkonsumtionen gått om exporten av varor och tjänster i värde och tillväxt.

I fjol låg exporten lägre än 2008. Sverige har trots detta klarat finanskrisen bättre än andra länder. Tacka konsumtionen, som stigit oavbrutet varje kvartal sedan 1993. Hushållen har bidragit med två tredjedelar av BNP-tillväxten sedan finanskrisen, enligt SCB.

Jobbskatteavdragen frigjorde runt 140 miljarder i köpkraft. För åtta år sedan fick en vanlig barnfamilj disponera 25 000 kronor efter skatt och bostadsutgifter. I fjol hade samma familj varje månad nästan 10 000 kronor mer att handla för. Så konsumtionen är jämte exporten Sveriges nya ryggrad.

Vad gör folk med pengarna? Hälften av varje frigjord 100-lapp har gått till ren livsstilskonsumtion: utlandssemestrar (26 kronor), mobiltelefoni och bredband (11), restaurang- och kafébesök (11) samt öl, vin och sprit (4 procent). Allt enligt researchföretaget Indikat, som menar att privatkonsumtion blivit basen i den postindustriella ekonomin.

De höginkomsttagare i tyckarbranscherna som moraliserar över andras ”lyxkonsumtion” missar oftast helheten. I fjol tog SCB fram ett nytt index, Hushållens konsumtionsindikator (Huko). Detta täcker bostäder, energi, uppvärmning, detaljhandel, bilar med mera. Intressantast är att Huko så tydligt förutspår sysselsättningen framöver. När konsumtionen stiger med 2 procent ökar sysselsättningen med 1 procent, enligt SCB.

Sysselsättningen påverkar all offentlig ekonomi. De som kräver mer välfärd men samtidigt vill begränsa tillväxten (genom högre skatt på produktion, arbete och konsumtion) bör också berätta att den andra sidan av ekvationen slutar i sämre kommunal ekonomi, färre sysselsatta och fler i utanförskap.

Många av min generations politiker tycks ännu tro att välståndet bara hänger på exporten och att konsumenter kan behandlas som mjölkkossor. I den postindustriella ekonomin bär väljarna en dold knapp innanför rockslaget med budskapet ”Rör inte min köpkraft!”. Den lilla knappen visas inte alltid utåt men sitter, liksom plånboken, i närheten av hjärtat.

Mats Edman, Chefredaktör Dagens Samhälle

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

EkonomiVälfärd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News