Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Vägen till helvetet är kantad av...slopade läxor

Kunskap och utbildning kräver ansträngning och disciplin. Alla som gjort sin läxa vet nämligen att framgång alltid har ett pris.

Publicerad: 18 juni 2014, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Pisa

Vägen till helvetet är kantad av goda föresatser – eller slopade läxor. I veckan syresattes debatten om läxornas vara eller icke vara efter att Hallstahammar kommun beslutat att tillsätta en utredning med uppgift att se över möjligheten att göra kommunen helt läxfri från och med nästa år.

Bakom förslaget står Vänsterpartiet som samregerar kommunen med Socialdemokraterna. Förslaget som sannolikt lagts i all välmening för att komma åt effekterna av det svenska Pisa-undret, under i bemärkelsen hur snabbt en nation kan gå från toppen till botten när välmeningen blir väl generös, riskerar att göra ont värre.

En av skolans främsta uppgifter är att skapa lika spelregler för alla barn oavsett bakgrund. När skolan inte tar sitt ansvar att bilda och utbilda kommer resursstarka föräldrar att kompensera för dess brister. Skolan blir därför knappast mer jämlik av att kraven och kvalitén sjunker, tvärtom drabbas de med sämst förutsättningar hårdast när såväl skolan som hemmet sviker samtidigt. För många blir vägen tillbaka lång, för andra är det för sent för alltid.

Men behöver vi verkligen läxor, räcker det inte att aktivt närvara på lektionerna och sedan få tid över till annat? För en del väldigt studiemotiverade elever som har lätt att ta till sig ny kunskap och som stimuleras hemma kanske läxan saknar större betydelse. Men för de flesta andra är läxan till för att fördjupa kunskap som inhämtats i skolan eller för att i lugn och ro upprepa det som inte riktigt fastnade första gången.

Men läxor spelar också en roll som en förberedelse inför ett kommande arbetsliv; läxan ska lämnas in i tid och hålla viss kvalité, den är tålamodskrävande och ställer krav på uthållighet och förmåga att fortsätta också när det känns tungt, samtidigt som den uppmärksammar en på vad man förstått och vad som kräver en extra insats. Kort och gott är läxläsning en process av betydelse för den som vill träna sig i att bli en ansvarstagande vuxen.

Och någonstans här närmar vi oss pudelns kärna vilket också bekräftades av Pisa-studien. I jämförelse med andra länder är svenska elever mindre tålmodiga med svåra uppgifter och väljer att ge upp när de inte når önskat resultat meddetsamma, samtidigt som arbetsmiljön i skolan präglas av stök, sena ankomster och skolk.

I stället för att söka efter enkla lösningar på svåra problem borde framtidens skola dra lärdom av den gamla skolans erfarenhet. Den som vill bidra till att skapa en skola som ger förutsättningar för alla barn att komma längre än deras föräldrar en gång gjorde inser att kunskap och utbildning kräver ansträngning och disciplin, alla som gjort sin läxa vet nämligen att framgång alltid har ett pris.

I jämförelse med andra länder är svenska elever mindre tålmodiga med svåra uppgifter och väljer att ge upp när de inte når önskat resultat meddetsamma, samtidigt som arbetsmiljön i skolan präglas av stök, sena ankomster och skolk.

Alice Teodorescu, Jurist och borgerlig opinionsbildare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Pisa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev