Vad händer när nätdoktorn blir kompis?

Magont, huvudvärk, oro och sömnsvårigheter. Lösningen till allt detta finns bara ett apptryck bort, meddelar reklamen i kollektivtrafiken. Hjälp finns att tillgå dygnet runt och det kostar ingenting utöver vanlig vårdtaxa.

Internetbaserade vårdcentraler gör livet lättare för den influensadrabbade, som slipper släpa sig till husläkaren i feberyrsel. Många åkommor går att diagnostisera enkelt utan att läkaren behöver undersöka patienten fysiskt. För detta är vårdapparna utmärkt. Visst har det framkommit rimlig kritik av de digitala vårdföretagen, som lättvindig utskrivning av antibiotika. Likaså har finansieringsmodellen blivit kritiserad. Nätläkartjänsten Doktor.se köpte en vårdcentral i Sörmland, där landstinget inte tar ut några patientavgifter, för att kunna erbjuda gratis vård till digitala besökare i hela Sverige. Inte direkt ekonomiskt hållbart.

Den här typen av problem går dock att lösa. Strama, som jobbar för en rationell användning av antibiotika, har tagit fram riktlinjer för den digitala vården. SKL har i en granskning kommit fram till en rekommendation om minst 100 kronor per digitalt vårdbesök. Det går att sätta stopp för eventuella försök att runda landstingen rent ekonomiskt.

Det stora problemet är ett annat: Den nästan ideologiska kommersialiseringen av vården.

“Många gånger vill man ju inte åka in i onödan men man vill ändå fråga om råd, på ett sätt som är lite mer personligt än vårdguiden och där kommer då KRY in”, skrev entreprenören och “influencern” Blondinbella i en bloggpost sponsrad av vårdföretaget. Som om ett offentligt finansierat läkarbesök ungefär är samma sak som att köpa en ny mascara.

Personligt och individanpassat. Det är koncept det går att tjäna pengar på. Riskkapitalistbolaget Creandum har investerat någonstans mellan 50 och 150 miljoner kronor i Kry, och ser en stort potential i företaget, enligt ett reportage i Svenska Dagbladet. “Vi tror att Kry kan bli ett nytt Spotify”, säger investmentmanagern till SvD (16/7). Creandum har tidigare investerat stort i musikströmningstjänsten och anser att det finns uppenbara likheter mellan musik och vård.

Vårdapparna passar perfekt in i en samtid där allt ska vara lättillgängligt. All världens låtar ska finnas tillgänglig ett knapptryck bort, gärna nästan gratis. Det kanske funkar för musik, men den dag läkarbesök och tuggummipop likställs som två saker man “konsumerar” kommer landstingen att få problem.

Faktum är att de åkommor som de virtuella vårdcentralerna ofta gör reklam för är sådant som de flesta drabbas av, men som går över av sig själv. Den som lider av kronisk sömnlöshet ska givetvis få hjälp. Att inte kunna sova under perioder när man är stressad eller ledsen är dock en del av livet. Det samma gäller tillfällig huvudvärk och ont i magen.

I sitt sommarprat i P1 lyfte psykiatrikern David Eberhard problemet med unga människor som åker in till akuten för att de krisar över att partnern gjort slut. Liknande slutsatser dras av forskare vid Linköpings universitet som studerar unga människors inställning till sin hälsa.

Extremt lättillgänglig vård i kombination med en kultur där läkaren utgör kamratstöd lär bli en dyr kombination.

Karin Pihl, till vardags ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån