Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Malcom Kyeyune: Vad är Sverige utan den sociala ingenjörskonsten?

Alkoholmonopolet är knappast hotat för stunden. Men de människor som de senaste dagarna tagit alla chanser att sörja dess förestående frånfälle har ändå haft någon sorts fog för sin oro: vilka av oss tror fortfarande på den sociala ingenjörskonstens magiska förmåga att bygga det harmoniska Sverige, frågar Malcom Kyeyune i sin krönika.

Publicerad: 9 maj 2018, 03:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

TillitSamhällsutvecklingSamhällsbyggnad

Vart är Sverige på väg? Frågan leder i regel tankarna till vissa upptrampade stigar. I nio fall av tio kommer en sådan fråga att leda publikens tankar in i hjulspår som vid det här laget nästan blivit automatiska: integration, demografi, migration, kultur, och så vidare. Det är inte konstigt att det blivit så, och att vi har upplever ett sådant behov av att stöta och blöta dessa saker visar i sig på en en sorts generaliserad och växande identitetskris inom vår politik.

Det finns dock många andra kriser hos vår kollektiva politiska identitet idag, kriser som tyvärr ofta hamnar i skymundan. Det är synd, då dessa ofta är minst lika intressanta att fundera över som vilka andra frågor som helst. Nyligen röstade riksdagen igenom ett tillkännagivande om att det skulle bli tillåtet med gårdsförsäljning av alkohol, något som väckte ganska starka reaktioner på sina håll.

Egentligen är det faktiskt ganska knäppt att någon bryr sig. Ett tillkännagivande är inte bindande och kommer antagligen inte att leda någon vidare vart – det vill säga om inte nästa regering verkligen brinner för frågan. Men frågan verkar ändå ge upphov till mycket starkare reaktioner än vad man kanske tycker den förtjänar, och detta visar faktiskt på någonting. Jag har själv sett folk hävda dels att detta är en katastrof för folkhälsan och slutet på en era, dels att det utgör en storseger för liberalism och frihet och allt vad det nu heter.

Tillkännagivandet om gårdsförsäljning inte är någotdera. Snarare är det en projektionsyta: en fråga som är relativt oviktig i sig men som visar oss några av de stora farhågorna i vår tid.

Systembolaget tillkom i en tid som på många sätt var mycket annorlunda än den vi lever i idag. Det var en tid där folk framförallt trodde – verkligen trodde! – på den sociala ingenjörskonstens obegränsade möjligheter att styra upp samhället och fila bort alla dess vassa kanter.

Det fanns inte ett enda litet problem i Sverige eller världen som inte kunde lösas med tillräckligt mycket förnuft, tillräckligt många tjänstemän och tillräckligt stor administrativ nit. För vissa var detta en utopi och för andra var denna vision snarare en mardröm. Trots det var det vision som på många sätt utgjorde landets kollektiva medvetande under större delar av 1900-talet. Dessa dagar är förbi.

Alkoholmonopolet är knappast hotat, i alla fall inte för stunden. Men de människor som de senaste dagarna tagit alla chanser att sörja dess förestående frånfälle har ändå haft någon sorts fog för sin oro. Vilka av oss tror fortfarande på den sociala ingenjörskonstens magiska förmåga att bygga det harmoniska Sverige?

Hur är det tänkt att vi ska inskola dagens tonåringar i denna gamla folkreligion, i ett läge där nyheterna dagligen påminner om hur maktlös denna ingenjörskonst blivit? Utsikten är minst sagt dyster.

Här hittar vi en av Sveriges många identitetskriser. Den gamla ingenjörskonsten löser inte längre våra problem: den hindrar inte granaterna från att brisera, den skyddar inte pensionärerna från gatan. Därmed försvinner tron på dess magiska förmåga. Men vad är statens alkoholmonopol, utan en starkt upplevd tro på den sociala ingenjörskonsten?

Till slut är det bara en anakronism, en kvarleva från en svunnen tid. Och vad blir det egentligen kvar av Sverige, om man tar bort denna tro som dominerat så mycket av vårt kollektiva medvetande de senaste hundra åren? Jag tror ingen av oss riktigt vet svaret.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Malcom Kyeyune

Skribent, debattör samt medlem i Tankesmedjan Oikos förtroenderåd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev