Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Undersök varför alternativ vård är så populär

Stockholms läns landsting har sagt upp rehabiliteringsavtalet med Vidarkliniken. Bakom beslutet ligger förstås den eviga striden om de antroposofiska läkemedlen - men någon borde forska på varför kliniken är så uppskattad.

Publicerad: 18 januari 2017, 05:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelForskning

Vidarkliniken i Järna bedriver uppskattad vård och rehabilitering av cancerpatienter och andra svårt sjuka. I somras förklarade Stockholms Läns Landsting att avtal med kliniken inte längre behövs eftersom det nu ”finns gott om andra vårdgivare som kan ta hand om patientgruppen”. Region Skåne funderar på samma åtgärd.

I botten ligger förstås den eviga striden om de antroposofiska läkemedlen, kanske också den vanliga vårdens ångest över att de påstått verkningslösa läkemedlen gör patienterna så nöjda.

I Dagens Nyheters stora reportageserie om stress intervjuades 13/1 Gunilla Bengtsson, sjukskriven i sammanlagt nio år för utmattning. Av sjukvården fick hon antidepressiv medicin. Ingen var intresserad av orsaken. ”Enda gången Gunilla upplever att hon fått en bra omsorg är under en tre veckor lång vistelse på antroposofiska Vidarkliniken i Järna”, sammanfattar intervjuaren Thomas Lerner.

Vad är det verksamma inslaget i sjukvård? Och hur vet patienter vad som är ”vetenskap”? Ett viktigt inslag i effekten av tabletter är placebo. P1:s Godmorgon världen hade nyligen ett inslag om ”placebokirurgi”, kirurgiska ingrepp där patienten är med om en låtsasoperation. Märkligt, men uppenbarligen möjligt. 80 procent upplevde en förbättring. Vad ska man dra för slutsats av det? Att fler sådana ”icke-operationer” borde göras, eftersom risken för skador är mindre? 3 000 patienter beräknas årligen dö av vårdskador i Sverige.

Frågan har också lyfts i en norsk sammanställning av forskningen på området, en jämförelse av 21 studier med sammanlagt 2519 patienter. Det uppseendeväckande resultatet har knappast märkts i debatten. Studiens huvudförfattare Robin Holtedahl framhöll i norska Dagens Medicin att många ”mini-invasiva” kirurgiska ingrepp sker utan vetenskaplig prövning av metoden.

Är mer forskning svaret på alla frågor? Det kanske inte behövs mer av samma, utan något helt annat? Frågan tas upp i tidskriften Vetenskap och Praxis (nr 4, -16) från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Redan på omslaget konstateras att forskningens svar ofta blir ”ett ’jaså’ för patienter och brukare, behandlare och beslutsfattare”. Studierna är för små och för korta. De säger sällan något om ”hur en åtgärd påverkar hur människor lever eller mår”, konstaterar docent Susanna Axelsson, nytillträdd generaldirektör.

Forskning brukar gå ut på att frilägga effekter av enskilda faktorer. I verkligheten förekommer ingen sådan friläggning. Enligt SBU behövs fler ”pragmatiska studier”, med syfte ”att jämföra realistiska behandlingsalternativ för att ge underlag för beslut i sjukvården”. Det är lätt att instämma i generaldirektörens ambition att ge patienterna större inflytande över forskningen.

En angelägen början skulle vara att Stockholms Läns Landsting redogjorde för hur erfarenheter från patienter och närstående tillvaratas och utvärderas. Sedan borde någon starta ett förutsättningslöst forskningsprogram kring varför just Vidarkliniken är så uppskattad av dem som får förmånen att komma dit.

Är mer forskning svaret på alla frågor? Det kanske inte behövs mer av samma, utan något helt annat?

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LäkemedelForskning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News