Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Trendkänslighet bäddar för riskfylld skolreform

Sverige är ett trendkänsligt land och vårt handlösa fall i internationella jämförelser över skolresultat skapar en efterfrågan på quick fixes. Som att slänga in plattor och datorer i undervisningen.

Publicerad: 14 augusti 2017, 13:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ItElevdatorerLärareSKR

Joakim Jardenberg brukar beskrivas som it-guru. Han är en av dem som leder projektet ”LEDA för smartare välfärd”, en satsning inom SKL för digitalisering av den offentliga sektorn. Arbetet med LEDA utgår från att digitalisering är den ”viktigaste hävstången” för att göra välfärden smartare.

Det är ingen perifer uppgift Jardenberg har. Sverige är ett trendkänsligt land, och vårt handlösa fall i internationella jämförelser över skolresultat skapar en efterfrågan på dyra quick fixes. Som att slänga in plattor och datorer i undervisningen.

I sommar har Jardenberg väckt uppmärksamhet genom att påstå att lärare som är skeptiska till hans idéer om datorer i skolan inte bara är fel ute. De borde inte ens jobba i skolan.

”Du kanske inte ska arbeta i skolans värld om du inte vet vem Therese Lindgren är, aldrig redigerat en Wikipedia-artikel eller aldrig testat att sända live på Facebook? … Men världen, inte minst skolvärlden, har förändrats på ett sådant sätt att somliga helt enkelt inte är på rätt plats längre,” sade Jardenberg i bland annat (Voister 29/6). Han upprepade samma tankegång i en debatt i SR Studio Ett (30/6).

Samtidigt som SKL:s projektledare kritiserar lärare som är skeptiska till datorer i undervisningen, saknas tillförlitlig evidens för att en sådan reform skulle förbättra skolresultaten. Tvärtom finns det mycket som tyder på motsatsen.

Det mest uppenbara är att digitala verktyg påverkar koncentrationen på ett sätt som riskerar att störa elevers fokus och på så vis försvåra lärandet. Både inlärning av faktakunskap, och träning av själva förmågan till koncentration på en arbetsuppgift, riskerar att bli lidande.

Rapporten Students, computers and learning från OECD (september 2015) granskar resultaten i länder som satsat stort på digitala verktyg i skolan. I inget av dessa länder har resultaten i matematik, läsförståelse eller naturvetenskap förbättrats.

Samtidigt finns det mycket att göra som inte skulle kosta en krona.

Pisaundersökningen visar att svenska elever inte bara har dåliga sakkunskaper. De gör dåligt ifrån sig på en lång rad andra områden.

Svenska skolbarn är sämst i OECD på att komma i tid till lektionerna. Disciplinen är sämre i svenska klassrummet än genomsnittet i OECD. Vi har högst andel elever som går i en skola där majoriteten av eleverna kommer sent. Svenska elever uppger i Pisa-studier att de har lätt för att ge upp inför svåra uppgifter. Sverige utmärker sig också när det kommer till att elever inte lyssnar på vad läraren säger, att läraren måste vänta en lång stund för att eleverna ska bli tysta, och att eleverna inte börjar arbeta förrän långt in på lektionerna.

Det är inga detaljer. Att komma i tid, visa respekt för läraren och inte ge upp inför svåra uppgifter är ickekognitiva färdigheter som visat sig vara avgörande för framgång i arbetslivet.

Det är inte plattor svenska elever behöver.

Paulina Neuding, journalist och jurist

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ItElevdatorerLärareSKR

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News