Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Svaghet att metoder mot självmord inte sprids

Vräkningar fyrdubblar risken för självmord, visar en ny studie. Hässleholm är den enda kommun jag vet som har tagit ett helhetsgrepp kring vräkningar. Men tyvärr finns ingen plan för hur metoderna ska spridas till andra kommuner. Det är en stor svaghet i de offentliga välfärdssystemen.

Publicerad: 17 november 2015, 05:01

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenSjälvmordPsykisk ohälsaHemlöshetBostäderKommuner

”Vräkning fyrdubblar risken för självmord” löd en rubrik i Dagens Nyheter 4/11. Den ökade självmordsrisken har varit känd, men forskaren Yerko Rojas och professor Sten-Åke Stenberg vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har nu gjort den första studien kring saken.

Andra bidragande faktorer, som arbetslöshet, socialbidrag, kriminell belastning, depression och psykisk ohälsa har sorterats bort, eftersom de också medför ökad självmordsrisk. Hur det nu går till att skilja dessa faktorer från varandra? Men det är ingen väsentlig invändning när ett så viktigt område äntligen blivit föremål för en vetenskaplig studie.

Den enda kommun jag vet som tagit ett helhetsgrepp kring vräkningar är Hässleholm. Det visade sig att många av de vräkningshotade hade psykiska problem eller psykossjukdomar. Det ledde i december 2009 till starten av Stöttecenter, en utvidgning av boendestödet för människor med psykiska problem.

En dygnet-runt-öppen telefon erbjuder medmänskligt stöd alla årets dagar. Och finast av allt: två sängplatser finns. Den som inte står ut med en ensam natt hemma kan boka in sig utan att först kontakta läkare. När den som mår dåligt har tillgång till en fungerande stödtelefon räcker alltså två sängplatser för en kommun med 50 000 invånare.

Stöttecenter tar emot 6-700 samtal i månaden, med toppar på 800 samtal, berättar enhetschefen Anette Ruderstam som varit med från början.

Det blir ett samtal per timme i genomsnitt. Region Skåne har meddelat att färre hässleholmare besöker psykakuten i Kristianstad och färre blir inlagda sedan Stöttecenter startade. Många studiebesök från andra delar av landet har det blivit, men ingen som tagit efter verksamhetens idé. I alla fall inte såvitt Anette Ruderstam vet. Helt säker är hon inte: ”Man får ingen återkoppling efter studiebesöken.”

Verksamheten startade när psykiatrisamordnaren Anders Milton fördelade pengar till nya modeller för psykiatrisk vård. De flesta var ”projekt” som gick samma öde till mötes som projekt brukar göra: ett gäng entusiaster startar, verksamheten fungerar bra men vid projekttidens utgång finns inga pengar. Då blir det nedläggning, i bästa fall efter en dokumentation av hur bra det nedlagda har fungerat.

Hässleholms Stöttecenter var från början permanent och lever kvar efter sex år. Det finns inga nedläggningsplaner. Region Skåne sparar på minskade akutbesök och färre slutenvårdsinläggningar. Och vräkningar är inte längre ett problem för kommunen. ”Nu lyckas vi fånga upp dem i tid”, säger Anette Ruderstam.

Forskare borde också här studera den självmordsförebyggande effekten. Det finns tyvärr ingen forskning kring verksamheten, och ingen plan för hur den ska spridas.

Det är den stora svagheten i de offentliga välfärdssystemen. När 290 kommuner och 21 regioner och landsting var och en för sig ska uppfinna allt från grunden kommer dåliga och dyra system att leva vidare, eftersom det saknas metoder att sprida de metoder som bevisligen är bättre och billigare.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News