Malcom Kyeyune: Svag kommunal ekonomi kan få samhället på fall

Tiden går och går, men en svensk regering lyser fortfarande med sin frånvaro. Faktum är att vi fortfarande inte vet hur lång tid det kommer dröja, det är inte ens säkert att vi kommit nämnvärt närmare målet på de två månaderna som gått sedan valet.

Jag tror att vi i Sverige har ganska goda skäl till oro om den här situationen fortsätter. Vissa av de utmaningar vi står inför kan inte lösas så länge vi saknar en handlingskraftig regering och det kommer även att påverka kommunernas och landstingens verksamheter.

Det har på senare tid skrivits en del om att vissa kommuner tvingas låna allt mer pengar för att få verksamheten att gå ihop. I Härnösands kommun är läget allvarligt. Kommunens likviditet har befunnit sig under nollstrecket under stora delar av 2018, enligt SVT. Detta i en högkonjunktur.

Vid första anblicken kan denna sorts nyheter verka allvarliga men inte livshotande. Visst, det går knaggligt på vissa håll i Sverige, men det är väl ändå lokala problem vi talar om?

Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Det finns ett dolt strukturellt problem i kommunernas ekonomi, en svag punkt som kan få hela vårt gemensamma bygge på fall.

Sveriges kommuner har nämligen ett solidariskt ansvar för andra kommuners skulder, via Kommuninvest. På pappret är detta ett system med stora fördelar: eftersom garantin på pengar tillbaka till lånegivaren är så stark, blir räntan som kommunerna måste betala också extremt låg. Risken vid obestånd sprids på så vis jämt ut över kommunerna, från norr till söder, från glesbygdskommuner till tätortskommuner.

Det finns dock ett enormt problem med riskspridning. I goda tider leder denna utjämning av risk till att risken blir mindre, men i dåliga tider blir effekten den motsatta: problemen förstärks och sprider sig likt en cancer genom hela systemet.

Det finurliga med den sortens investeringsverktyg som var populära innan den stora kraschen 2008 var just deras riskspridning; de bestod av små andelar av en stor drös olika lån. Det enda sättet dessa investeringsverktyg kunde misslyckas var ju om tillräckligt många av lånen fallerade samtidigt. Men detta var exakt det som hände, och ju fler lån som fallerade, desto mer spred sig smittan över hela finansmarknaden.

Sättet som svenska kommuner finansieras öppnar för en liknande finansiell härdsmälta. Om eller när de dåliga kommunernas ekonomi går över gränsen måste de räddas av de kommuner som fortfarande har en bra ekonomi, något som kommer kosta en hel del pengar och belasta de välskötta kommunerna. Samtidigt som detta sker kommer räntan att fortsätta stiga. Det kommer att göra det ännu svårare för kommunerna att klara finansieringen, vilket kommer att leda till ännu sämre ekonomi och fler som behöver räddas. Systemet är byggt så att en liten domino kan skapa en mycket farlig kedjereaktion.

Detta är ett problem kommunerna inte kan lösa på egen hand. De behöver en stark regering, en regering villig och kapabel att få igenom riksomfattande reformer. Det politiska kaoset i riksdagen är en tickande klocka för resten av Sverige.