Jona Elings Knutsson: Snart finns det bara chefer kvar i offentlig sektor

Anställningsstopp kan kännas som ett dråpslag mot verksamheten där det utfärdas. Det gäller särskilt om verksamheten redan är underbemannad, som ofta är fallet i offentlig sektor. Anställningsstopp får den som utfärdar det att framstå som handlingskraftig. Men stoppkejsaren är för det mesta alldeles naken.

Syftet med att strypa nyanställningar är alltid att spara pengar. Personalkostnaderna ska alltså inte öka. Om någon säger upp sig och vakansen inte kan fyllas på grund av stoppet kommer kostnaderna att minska. Då har stoppkejsaren levererat till sina överordnade – de som sitter på skattkistan. Men besparingen äts kvickt upp om vakansen inte kan bestå. I en hårt bantad verksamhet går få av dem som utför det direkta arbetet och bara dräller omkring. En vakans måste alltså fyllas, eller så behöver verksamheten minskas eller läggas ned. Om nya anställningar förbjudits återstår bemanningsfirmorna när vakanser måste fyllas, något skattkistans väktare har blivit alltför varse. Stora projekt pågår just för att stoppa bemanningspersonalen. Ett anställningsstopp men inget hyrpersonalstopp riskerar att bli en ekonomisk brakförlust.

Dessutom riskerar stoppkejsaren att råka i luven på sina många underchefer. De senare har krav på sig att utföra en verksamhet, och för att utföra den behöver de personal. Det struntar stoppkejsaren i och önskar cheferna lycka till med att koka soppa på samma gamla spik som vanligt, som vid det här laget helt rostat sönder på grytans botten. Möjligen är detta en del i planen: ett sätt att också bli av med chefer och spara pengar på det kontot med.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Ett vanligt argument mot bättre arbetsvillkor är att alla är utbytbara. Med ett anställningsstopp upphör utbytbarheten. Om en anställd säger upp sig blir stoppkejsaren glad och ser sparade kronor och får ryggdunk från skattkistans väktare. Samtidigt blir en chef och en schemaläggare allt mer förtvivlade.

Ett anställningsstopp är därför ett lysande tillfälle att gentemot sin närmaste chef passa på att kräva allt det där hen har sagt nej till. Du är inte längre utbytbar – det har du aldrig varit, men lögnen står nu i ljusan dager. Anställningsstopp borde leda till att arbetsmiljö, löner och villkor skjuter i taket. Om inte återstår snart endast chefer, som i brist på anställda blir lämnade att försöka bestämma över varandra - i den offentliga sektorns lustigaste hus.