Jona Elings Knutsson: ”Sluta prata om hemester som något lite besvärligt men härligt”

Sommarens hetaste ord är hemester. Under pandemin med reserestriktioner kan människor inte genomföra sina utlandssemestrar som planerat. De måste helt enkelt stanna hemma. Men att kunna resa bort har aldrig varit en möjlighet för alla.

Enligt en undersökning från förra året kan var tredje svensk arbetare inte åka bort på semestern, vare sig på resa eller till sommarstuga eller med husvagn. De stannar alltid hemma. Samtidigt bor de med sämst inkomster som mest trångt. Under pandemin har det föga förvånande visat sig att ju mer utsatt bostadsområde, desto större smittspridning. I de rika stadsdelarna är risken att smittas betydligt lägre.

Och ärligt talat, hur hemskt besvärligt är det att tvingas till hemester om ditt hem är en stor villa, kanske med egen pool eller strandtomt? Om du har tillgång till egen bil att fara på utflykter med, och inte är hänvisad till att promenera (eftersom kollektivtrafik i största mån ska undvikas)? Om du har en båt att sticka ut med? Luras inte att tro att hemester betyder samma sak för alla.

Bilder från överfulla sandstränder florerar på sociala medier med befogad upprördhet. Här kommer smittspridningen explodera! Också jag är orolig. Men när jag skriver det här ligger jag i soffan framför AC i vår stora hyresrätt i Stockholms innerstad. Jag står ut med livet utan ett dopp. Jag bor inte trångt och varmt. Det är snudd på tortyr att tvinga sommarlediga människor till husarrest i miljonprogrammen medan ägarna till de företag arbetarna har semester från poffar en flaska bubbel till framför grillen i villaträdgården.

Frågan om rätt till semester har länge varit problematisk men nu blivit akut. Av detta måste vi lära till nästa sommar. Sätt in direktbussar från förortstorgen till olika salta klippor som annars bara nås med bil. Bygg kommunala utomhusbassänger. Öppna fler kollogårdar och gör dem billigare att åka till. LO som gjort undersökningen om människors möjlighet till semester borde bygga ut, inte sälja av, sitt bestånd av semesterbostäder för medlemmarna.

Dessutom måste naturligtvis bostadsfrågan lösas. Det är inte precis roligare att vara trångbodd på vintern än på sommaren, särskilt inte för de som aldrig kan sticka ett par veckor till Thailand för att bryta av. Klasskillnaderna i boendet har antagit bisarra proportioner. Nytt byggs inte för de som behöver ett hem, eller en tillräckligt stor bostad, utan för lyx och som privata investeringar. Om det är svårt att hitta mark att bygga på, låt oss ombilda megavillor till billiga hyresrätter. Jag tror att till exempel Moderaterna skulle gilla den idén, för som de skriver: blandade upplåtelseformer främjar integrationen!

Tills dess, låt oss sluta prata om hemester som något lite besvärligt men härligt. Så pratar bara den som vet att han nästa sommar är ute på äventyr i världen igen.