Jona Elings Knutsson: SKR borde ägna all kraft att värna vårdpersonalen

Nyligen hölls en tyst minut i Storbritannien för de över 90 vårdarbetare som betalat med sina liv i kampen mot covid-19. Jag är rädd att vi i Sverige också kommer behöva hålla en tyst minut, men först, låt oss prata. Om skyddsutrustning, och om vårdpersonalens beteenden.

Nu har det hänt, som vi visste skulle hända. Vårdpersonal i Sverige har insjuknat och dött i Covid-19. Samma sak händer i alla drabbade länder, och misstanken om otillräcklig skyddsutrustning skaver.

Fackförbundet Kommunal stoppade rådigt arbete utan skyddsutrustning. Arbetsmiljöverket gav facket rätt, men efter påtryckningar från arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) backade myndigheten, vilket avslöjades av SVT .

Också när det gäller sjukhusen är det arbetsgivarna som dikterat villkoren. De bestämde sig för vad som skulle gälla, ”och nu hoppas regionerna att Folkhälsomyndigheten uppdaterar sina riktlinjer” rapporterade TT. Och myndigheten var lydiga och ändrade kvickt sina rekommendationer. Men regionerna slog ifrån sig kritiken, genom ingen mindre än Emma Spak som satt i läkarförbundets styrelse så sent som 2017. ”Vi ger inga rekommendationer om skydd” menade hon, vilket alltså motbevisats igen i fallet med Kommunals krav, där SKR dock försökte vara mer diskreta i sin maktutövning. Arbetsgivarna tar sig alltså makt som kan vara dödlig.

Vårdpersonal bedöms vara i extra stor fara för att insjukna i covid-19 eftersom hur mycket virus en människa utsätts för tycks göra sjukdomen värre. I dagsläget finns det många som jobbar på avdelningar med endast covidsjuka där den samlade dosen virus blir hög. Det är enligt lagen arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön är god och att arbetare inte skadas eller dör.

Förhoppningsvis får vi se ett rättsligt efterspel där SKR och regionernas manipulationer utreds. I Spanien har tusentals smittade vårdarbetare gått samman och stämt premiärministern och förhoppningsvis kan de inspirera andra länder att vidta rättsliga åtgärder. I Sverige har Arbetsmiljöverket redan fått in över 600 anmälningar om Covid-smitta som arbetsskada. Men juridiska processer är sällan kvicka till sin karaktär.

Det finns dock en annan riskfaktor som skulle kunna elimineras omedelbart. Faran är vårdpersonalens egna beteende. Vi är dåliga patienter – vi söker inte vård. Fenomenet är välkänt och har till och med renderat en avhandling . Min telefon rymmer nu flera sms-trådar där jag uppmanar sjuka kollegor med bröstsmärta att söka vård. Hittills har ingen gjort det. Vanligaste anledningen är oro för att vara till belastning för sjukvården.

Sjuksköterskan Marielle DeBruhl som testats positiv för covid avled i sitt hem. Och jag ska inte kasta den första stenen, i höstas gick jag med hög feber och hosta i tio dagar innan en kollega tvingade mig till sjukhus där jag visade mig så sjuk att jag blev inlagd med övervakning av blodets syremättnad. Från New York rapporteras att en covid-läkare tagit sitt liv.

Därför behöver samtliga regioner inrätta snabbspår för vårdpersonal med misstänkt eller bekräftad Covid-19, eller som har ett försämrat psykiskt mående på grund av krisen. Det kan SKR ägna sig åt, i stället för att styra myndigheterna till farliga riktlinjer om minskad skyddsutrustning.